Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Långtidsmätningar visar hur klimatet förändras

På forskningsstationen sträcker sig en av de två största masterna 150 meter rakt upp i luften från den täta skogen. Varannan vecka klättrar personal upp för att rengöra två sensorer. Foto: Adam Kristensson
På forskningsstationen sträcker sig en av de två största masterna 150 meter rakt upp i luften från den täta skogen. Varannan vecka klättrar personal upp för att rengöra två sensorer. Foto: Adam Kristensson

20 år av mätningar är bara början. Långtidsmätningar som sträcker sig över flera årtionden är helt avgörande för att kunna förutse hur luftburna partiklar påverkar framtidens klimat menar lundaforskaren Erik Ahlberg.

– Långtidsmätningar är viktiga för att få ett kvitto på att olika insatser för klimatet faktiskt fungerar. Säg att vi skulle stänga alla kolkraftverk idag – då kan vi om tio år ta reda på om det har gjort skillnad för klimatet. Mätningarna utgör bevis som inte kan ersättas av andra typer av forskningsdata.

Data förutser framtidens klimat

Erik Ahlberg är verksam vid avdelningen för Kärnfysik vid Lunds universitet och aktiv inom det strategiska forsknings- området, MERGE – ModElling the Regional and Global Earth system. Han arbetar vid mätstationen Hyltemossa på Söderåsen. Vid två master, som är 30 respektive 150 meter höga, mäter man förekomsten av luftburna partiklar och växthusgaser som flödar in från Europa. I andra delar av Europa finns liknande mätstationer – som alla rapporterar in data till två nätverk med uppgift att skapa en samlad bild av förekomsten av växthusgaser och luftburna partiklar över tid. Datan kan användas för att ta fram modeller för att förutse framtidens klimat.

Klurigt att mäta

Erik Ahlberg berättar att luftburna partiklar, eller aerosolpartiklar som de också kallas, har stor påverkan på klimatet – något som ibland glöms bort då mycket fokus idag ligger på att minska utsläppen av växthusgaser.

Aerosoler är små partiklar som är finfördelade i en gas, och kan vara antingen fasta eller flytande. Aerosolen innefattar både partiklarna och gasen. Aerosolpartiklar uppstår ofta genom olika typer av förbränning, exempelvis från trafik och tung industri. Men aerosolpartiklar bildas även naturligt, till exempel från gaser som släpps ut av växtlighet, eller genom saltvattendroppar som torkar ut. Aerosolpartiklar är mer kortlivade än växthusgaser och försvinner från atmosfären efter bara någon vecka.

– Generellt kan man säga att aerosolpartiklar bidrar till att kyla klimatet eftersom de påverkar strålningen från solen och bidrar till molnbildning. Dock gäller det inte alla partiklar. Sotpartiklar till exempel, som uppkommer genom förbränning, gör istället klimatet varmare.

På Hyltemossa mäter man även partiklarnas storlek, en faktor som är minst lika viktig som koncentrationen av partiklar. Större partiklar påverkar generellt strålningen mer, men har också en mycket kortare livstid i atmosfären.

– Det är klurigt att mäta aerosolpartiklar. Det finns fortfarande stor osäkerhet, inte minst kring hur livslängden påverkar temperatur och molnbildning. Därför är det viktigt att mäta på många olika ställen i Europa, inte bara på Söderåsen.

Mannen i skogen, Janne Ringe professor i naturgeografi, arbetar med andra forskare för att samla in data till europeisk klimatforskning från Hyltemossa forskningsstation. Foto: Kennet Ruona
Mannen i skogen, Janne Ringe professor i naturgeografi, arbetar med andra forskare för att samla in data till europeisk klimatforskning från Hyltemossa forskningsstation. Foto: Kennet Ruona

Aerosolspartiklarnas paradox

Mätningarna i Hyltemossa visar att partiklarna från Europa har blivit färre under de senaste 20 åren, något som beror på att industrier och fordonsflottor har blivit renare. Det är positivt eftersom förbättrad luft minskar antalet dödsfall kopplat till luftföroreningar. Samtidigt kan en kraftig minskning av aerosoler på sikt göra klimatet varmare berättar Erik Ahlberg.

– För klimatets skull kan aerosoler paradoxalt nog vara bra eftersom de verkar kylande, även om de är negativa för hälsan. I en stad vill vi ju inte ha höga halter av aerosolpartiklar men på avlägsna platser där det inte finns många människor gör det kanske inte lika mycket. Men för sotpartiklar däremot, som ju är skadliga för både miljö och hälsa, är det en win-win om de försvinner.

Aerosolpartiklar och växthusgaser minskar inte heller i samma takt fortsätter han. Katalysatorer i bilar minskar exempelvis mängden partiklar i atmosfären men tar inte bort koldioxid. Flyttas industrier från Europa så flyttar både utsläppen av aerosolpartiklar och växthusgaser med till andra delar av världen. Dock stannar växthusgaserna kvar i atmosfären och blandas jämt över hela jorden på sikt, medan aerosolpartiklarna, som ju har kortare livstid, inte når Europa.

Svaret på hur en eventuell minskning av aerosolpartiklar kan komma att påverka klimatet, och hur aerosolpartiklar samspelar med växthusgaser, står återigen att finna i långtidsmätningar framhåller Erik Ahlberg.

– Just att mäta över tid är det absolut viktigaste bidraget vi kan göra med vår forskning i Hyltemossa. Utan dessa typer av mätningar kan vi inte säga någonting om hur klimatmodeller fungerar, vare sig bakåt eller framåt. Jag ser Hyltemossa som en viktig pusselbit – som tillsammans med andra stationer bidrar till bättre modeller, mer kunskap och möjligheter för andra forskare att använda datan, avslutar Erik Ahlberg.

Om Erik Ahlberg

Erik Ahlberg är verksam vid avdelningen för Kärnfysik vid Fysiska institutionen, Lunds universitet och aktiv inom det strategiska forsknings- området, MERGE – ModElling the Regional and Global Earth system.

Läs mer om Erik Ahlbergs forskning i Lunds universitets forskningsportal 

Fakta om MERGE

Med 150 forskare från Lund, Göteborg, Chalmers och Linneaus Universitet samt Rossby Centre/SMHI och KTH bedriver MERGE – ModElling the Regional and Global Earth system – forskning inom de klimatvetenskapliga områdena. MERGE är ett strategiskt forskningsområde vid Lunds universitet.

Forskningen är avgörande för förståelsen av framtidens klimat eftersom det enda redskap som finns för att simulera detta utvecklas. Genom att utveckla avancerade klimatmodeller som tar hänsyn till alla komponenter som påverkar klimatet såsom atmosfär, land och hav kan man simulera världens ekosystem på lokal, regional, nationell och global nivå.

Besök MERGES engelskspråkiga webbplats