Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Oscar Agertz får Wallenberganslag för forskning om universums första galaxer

Oscar Agertz.
Oscar Agertz. Foto: Lena Björk Blixt.

Astrofysikern Oscar Agertz vid Fysiska institutionen har beviljats 24 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. I projektet ska han kombinera superdatorsimuleringar med observationer från James Webb-teleskopet för att undersöka hur de första galaxerna och stjärnhoparna bildades efter Big Bang.

Grattis Oscar! Kan du berätta lite om ditt projekt?

– Projektet handlar om att förstå hur de allra första galaxerna bildades under universums tidiga historia; de första miljarderna år efter Big Bang. James Webb-teleskopet har gjort häpnadsväckande upptäckter: skivgalaxer, lika Vintergatan, existerade redan för 13 miljarder år sedan, långt tidigare än vad vi trott. Ännu mer förvånande är att tidiga galaxer var extremt fragmenterade och fyllda av ultratäta stjärnhopar. Tillsammans med Angela Adamo vid Stockholms universitet kombinerar vi toppmoderna superdatorsimuleringar med observationer från James Webb-teleskopet för att förstå vad som ligger bakom detta.

Vad hoppas du uppnå?

– Vi har tre huvudmål. Det första är att förstå vilka fysikaliska processer som gör att galaxerna fragmenteras och bildar täta stjärnhopar i de tidiga galaxerna. Det andra är att kartlägga sambandet mellan stjärnhopar och galaxers övergripande utveckling, nämligen hur dessa kompakta klumpar påverkar galaxernas tillväxt och utseende. Det tredje målet är att bygga ett ramverk där simuleringar och observationer samspelar och kan ge förutsägelser för nästa generations observatorier som Extremely Large Telescope, som planeras ta sin första bild runt 2030.

Vad betyder det här anslaget för dig?

– Det betyder oerhört mycket. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse finansierar ju de mest ambitiösa och långsiktiga forskningsprojekten i Sverige, och att få ett sådant anslag är ett erkännande av att det vi gör är viktigt och att vi är rätt personer att göra det. Det ger mig och Angela Adamo möjligheten att anställa ett team som helt fokuserar på detta olösta problem, och bedriva forskning på en skala och med ett djup som enkelt inte är möjligt med vanliga forskningsanslag.

Vad är det mest spännande du hoppas kunna upptäcka?

– Vi fascineras mycket av frågan om vad de täta och massiva stjärnhoparna som James Webb-teleskopet ser gör med sina värdgalaxer. Intensiv strålning från stjärnorna och kraftfulla supernovaexplosioner kommer att forma om galaxerna, och även universum på större skala, på ett sätt vi inte förstår idag, men som vi vill påvisa med våra datormodeller och observationer från James Webb-teleskopet.

– En annan mycket spännande aspekt är ursprunget till de globulära stjärnhoparna som vi ser i Vintergatan och andra galaxer idag: urgamla, tätpackade kluster med hundratusentals stjärnor vars tillkomst länge varit ett mysterium. De stjärnhopar som James Webb-teleskopet har påvisat kan mycket väl vara dessa hopar i sin barndom, och vi vill med våra simuleringar koppla samman den här typen av galaktisk struktur i den kosmiska gryningen med den Vintergata vi lever i idag.

Om anslaget och det beviljade projektet

Projekt: Zooming Into Cosmic Dawn

Huvudsökande: Oscar Agertz, universitetslektor i astrofysik vid Fysiska institutionen.

Beviljat anslag: 24 000 000 kronor under fem år.

Oscar Agertz profil i Lunds universitets forskningsportal.

Om anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse

I år beviljades 30 svenska forskningsprojekt anslag på totalt 900 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Fem projekt kommer från Lunds universitet. Förutom Oscar Agertz och Emma Sparr vid Naturvetenskapliga fakulteten tilldelades även Vasili Hauryliuk och Johan Malmström från Medicinska fakulteten samt Kimberly Thelander från Lunds tekniska högskola (LTH) medel.