Utmärkelsen går till den bästa doktorsavhandlingen med tydlig koppling till MAX IV under de senaste två åren och lyfter fram forskning som kombinerar vetenskaplig excellens med ett nyskapande och effektivt användande av synkrotronljus. Priset åtföljs av en prissumma på 8 000 kronor.
I sin doktorsavhandling, “The Formation and Breakdown of Passive Films on Ni Alloys: in situ synchrotron-based studies”, har Alfred använt avancerade in situ-metoder vid MAX IV för att studera vad som händer på atomär nivå när tunna skyddsfilmer bildas, och ibland bryts ned, på nickelbaserade legeringar. Den här typen av passiva filmer är avgörande för hur väl material står emot korrosion och åldrande, något som är centralt inom allt från industriella processer till energiteknik.
– Jag är verkligen glad och hedrad över att få det här priset. Jag kom i kontakt med MAX IV redan för tio år sedan när jag sommarjobbade där. Därför har jag en stark personlig koppling till anläggningen, och det är häftigt att ha gjort resan från sommarstudent till att nu bli uppmärksammad för min egen forskning, säger Alfred Larsson.
I dag är Alfred internationell postdoktor med stöd från Vetenskapsrådet. Han är affilierad med både Leiden University i Nederländerna och Lunds universitet och fortsätter att använda synkrotronljus för att studera material i realtid.
– Just nu fokuserar jag på elektrokatalytiska system kopplade till grön vätgasproduktion och bränsleceller. Det handlar om att förstå hur materialens ytor beter sig under drift, kunskap som är avgörande för framtidens hållbara energilösningar, säger han.
MAX IV:s pris blir därmed både ett erkännande av ett framstående avhandlingsarbete och ett exempel på hur grundforskning med hjälp av stora forskningsanläggningar kan bidra till lösningar på viktiga samhällsutmaningar.
Alfred Larssons avhandling och övriga publikationer i Lunds universitets forskningsportal.