Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Fysikprofessor ska leda nytt excellenscentrum

Fotot. Professor Anders Mikkelsen utanför fysiska institutionen. Foto: Johan Joelsson.
Professor Anders Mikkelsen, här utanför fysiska institutionen, ser fram emot att dra i gång arbetet med det nya excellenscentrumet. Foto: Johan Joelsson.

Anders Mikkelsen, professor i synkrotronljusfysik och föreståndare för NanoLund, är projektledare för ett nytt centrum som fått medel från Vinnova. Under fem år ska en månghövdad hjärntrust från universitetet och industrin arbeta med hur man skapar hållbara sensorer som kan användas i svåra miljöer.

Vinnova satsar på elva nya kompetenscentrum inom områden som är viktiga för en hållbar industri- och samhällsomställning. Vid de så kallade excellenscentrumen ska det under fem år bedrivas forskning och utbildning. Totalt går Vinnova, universiteten och näringslivet in med 1 miljard kronor för att stärka Sveriges konkurrenskraft.

Ett av de nya centrumen – ”Integrated Sensors and Adaptive Technology for Sustainable Products and Manufacturing” – koordineras av Anders Mikkelsen vid fysiska institutionen, naturvetenskapliga fakulteten. Han kommer att leda ett 15-tal seniorforskare samt doktorander från både teknisk och naturvetenskaplig fakultet. Dessutom har gruppen en djup och bred industrisamverkan med företag som Sandvik, Alfa Laval, Seco, Tetra Pak och Volvo Trucks.

– Det ska bli väldigt roligt att jobba så brett. Vi är ett spännande team som spänner över flera discipliner och som arbetar med både grundforskning och praktiska tillämpningar i industrin, säger Anders Mikkelsen.

Projektet kretsar kring att skapa nya typer av sensorer och använda dem i svåra miljöer i industrin. Det kan exempelvis handla om skärningsprocesser i metallindustrin där temperaturerna är höga, skakningarna omfattande och trycket högt. Genom att få detaljerad information vid skärningen är det möjligt att optimera processen genom att spendera så lite energi som möjligt och minimera mängden spill.

– Det kan handla om miljöer där man tidigare har fått gissa utifrån erfarenheter. Med hjälp av nya sensorer skulle man i högre grad kunna utnyttja återvunna material, säger han.

Det handlar inte bara om att styra produktionen på ett effektivare sätt. Målet är även att de nya sensorerna ska kunna kratta manegen för sänkt energi- och materialförbrukning.

– Vi kan inte lösa alla industrins sensorproblem. Men vi kan välja ut och satsa på några. Jag ser enorma vinstmöjligheter, säger Anders Mikkelsen.

Lunds universitet har även fått medel för att etablera tre ytterligare center inom bland annat kommunikations- och beräkningsinfrastrukturer, avancerad chipteknologi och industriell värmeöverföring.

Arbetet med "Integrated Sensors and Adaptive Technology for Sustainable Products and Manufacturing” startar i januari 2024. Den totala budgeten ligger på 110 miljoner kronor. Vinnova, universitetet och industrin delar lika på kostnaden. Efter 2028 finns möjlighet till förlängning på ytterligare fem år.