Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Kurser på grundnivå

Börja plugga fysik

De första kurserna du läser på universitetet är på grundnivå. Kurser på grundnivå kan finnas i tre nivåer, grundkurser, fortsättningskurser och kandidatkurser. Kurserna ges i samarbete med flera andra institutioner, fakulteter och forskningsmiljöer vid Lunds universitet.

Tre kurser ingår i introduktionen till kandidatprogrammen i fysik. Du måste vara antagen på ett kandidatprogram i fysik för att kunna läsa kurserna. Kurserna ges under den första terminen på programmet och de heter:

  1. Fysik: Introduktion till universitetsfysik, med mekanik och ellära, FYSA12, 15 högskolepoäng
  2. Fysik: Introduktion till universitetsfysik, med optik, våglära och kvantfysik, FYSA13, 7.5 högskolepoäng
  3. Fysik: Introduktion till universitetsfysik, med termodynamik, klimat och experimentell metodik, FYSA14, 7.5 högskolepoäng

Mer information om de tre kurserna finns nedan. 

Läs mer om kandidatprogrammen i fysik

Undervisningsspråk: Svenska och engelska. Kursen ges på svenska under höstterminer. Enstaka moment ges och examineras på engelska, vilket omfattar högst 1,5 högskolepoäng i form av laborationer eller inlämningsuppgifter. Under vårterminer ges kursen i sin helhet på engelska.

Kort om kursen

Kursen är en obligatorisk kurs på grundnivå för en naturvetenskaplig kandidatexamen i fysik. Kursen kan bara sökas inom utbildningsprogram. Den ger en introduktion till universitetsfysiken, som en grund för fortsatta studier i fysik. Speciellt lyfts grundläggande mekanik och ellära som fundament för övrig fysik. 

Läs mer om kursen på lärplattformen Canvas (på engelska).

Schema

Senaste schema för kursen Fysik: Introduktion till universitetsfysik i schemaprogrammet TimeEdit

Kursplan

Kursplan för Fysik: Introduktion till universitetsfysik, med mekanik och ellära, FYSA12, 15 högskolepoäng på Lunds universitets centrala webbplats

Frågor

Vår studievägledare kan svara på alla frågor om kursen.

studievagledning [at] fysik [dot] lu [dot] se

Huvudlärare

Magnus Borgström - kursansvarig vårterminen
Professor

Johan Zetterberg - kursansvarig vårterminen
Universitetslektor

Jan Knudsen - kursansvarig vårterminen
Universitetslektor

Ruth Pöttgen - kursansvarig höstterminen
Biträdande universitetslektor

Christian Brackmann - kursansvarig höstterminen
Forskare

Undervisningsspråk: Svenska och engelska. Kursen ges på svenska under höstterminen, och på engelska under vårterminen.

Kort om kursen

Kursen är en obligatorisk kurs på grundnivå för en naturvetenskaplig kandidatexamen i fysik. Kursen kan bara sökas inom utbildningsprogram. Kursen syftar till att ge grundläggande kunskaper i optik, våglära och kvantfysik, samt deras tillämpningar i forskning och samhälle.

Läs mer om kursen på lärplattformen Canvas (på engelska).

Schema

Senaste schema för kursen Fysik: Introduktion till universitetsfysik, med optik, våglära och kvantfysik, FYSA13 i schemaprogrammet TimeEdit

Kursplan

Kursplan för Fysik: Introduktion till universitetsfysik, med optik, våglära och kvantfysik, FYSA13 på Lunds universitets centrala webbplats

Frågor

Vår studievägledare svarar på frågor om kursen.

studievagledning [at] fysik [dot] lu [dot] se

Kursansvarig

Lukasz Michalak
Universitetsadjunkt - kursansvarig vårterminen

Elna Heimdal Nilsson
Universitetslektor - kursansvarig höstterminen

Undervisningsspråk: Svenska och engelska. Kursen ges på svenska under höstterminen, och på engelska under vårterminen.

Kort om kursen

Kursen är en obligatorisk kurs på grundnivå för en naturvetenskaplig kandidatexamen i fysik. Kursen kan bara sökas inom utbildningsprogram.

Kursen syftar till att ge grundläggande kunskaper i termodynamik och jordens klimat samt övning i att utföra, tolka och beskriva resultaten av fysikaliska experiment (experimentell metodik).

Läs mer om kursen på lärplattformen Canvas (på engelska).

Schema

Senaste schema för kursen Fysik: Introduktion till universitetsfysik, med termodynamik, klimat och experimentell metodik, FYSA14 i schemaprogrammet TimeEdit

Kursplan

Kursplan för fysik: Introduktion till universitetsfysik, med termodynamik, klimat och experimentell metodik, FYSA14 på Lunds universitets centrala webbplats

Frågor

Vår studievägledare svarar på frågor om kursen.

studievagledning [at] fysik [dot] lu [dot] se

Kursansvarig

Anna-Lena Sahlberg
Biträdande universitetslektor

Undervisningsspråket är svenska. Kursen ges vårtermin studieperiod 3.

Om kursen

Kursen ger dels en grundläggande genomgång av fysikmoment, som är viktiga för utbildningen, och dels av tillämpningar av fysiken inom miljöområdet.

Fysikområden: Energi och energiflöden med anknytning till termodynamiken och desshuvudsatser. Ellära med inriktning mot effekt, elektromagnetiska fält och elproduktion. Vågrörelselära med tonvikt på akustik, fotometri och vågoptik. Vidare ingår atom- och kärnfysik.

Miljöinriktning: Energi, energiflöden och termodynamik behandlas utförligt för att skapa förståelse för principerna för energiomvandling (vind-, vatten- sol- och kärnenergi), jordens strålningsbalans och förändringar i den (globala flöden med
konvektionens betydelse för väder och klimat), energiflöden (värmetransport och värmemaskiner) samt energiutnyttjande (verkningsgrad, energikvalitet och energihushållning). Termodynamiken behandlas såväl klassiskt som utgående från fotonbegreppet.

Inom elläraområdet behandlas elektromagnetisk strålning, dess ursprung, utbredning och möjliga hälsopåverkan. Dessutom ingår principerna för teknik som används vid elproduktion (växelströmsgeneratorer, solceller med flera).

Vågrörelseläran omfattar begrepp som interferens, resonans, buller och ljuddämpning och deras inverkan på miljö/arbetsmiljö.
Joniserande och icke-joniserande strålning behandlar alfa-, beta- och fotonstrålningens uppkomst, egenskaper, detektering och fysiologiska effekter. I kursen ingår också kännedom om och användning av verktyg för insamling, bearbetning och tolkning av fysikaliska data.

Läs mer om kursen på lärplattformen Canvas (på engelska).

Schema

Senaste schema för kursen i miljöfysik i schemaprogrammet TimeEdit

Kursplan

Kursplan för Miljöfysik, FYSA15, 15 högskolepoäng på Lunds universitets centrala webbplats

Frågor

Vår studievägledare svarar på alla frågor om kursen.

studievagledning [at] fysik [dot] lu [dot] se

Kursansvarig

Birgitta Svenningsson
Universitetslektor vid Kärnfysik

Undervisningsspråk är engelska. Kursen ges hösttermin läsperiod 2 och vårtermin läsperiod 4.

Kort om kursen

Kursen avser att ge dig möjlighet att träna användningen av matematiska och numeriska metoder för att studera problem inom främst den klassiska fysiken. Speciellt behandlas den komplexa Fouriertransformen och differentialekvationer, med tillämpningar på olika system.

Läs mer om kursen på lärplattformen Canvas (på engelska)

Schema

Senaste schema för kursen Matematiska metoder för svängningar, vågor och diffusion, FYSB21 i schemaprogrammet TimeEdit

Kursplan

Kursplan för Matematiska metoder för svängningar, vågor och diffusion, FYSB21 på Lunds universitets centrala webbplats

Frågor

Vår studievägledare svarar på alla frågor om kursen.

studievagledning [at] fysik [dot] lu [dot] se

Kursansvarig

Andreas Wacker
Professor

Kursspråk: Engelska. Kursen ges hösttermin studieperiod 2 och vårtermin studieperiod 4.

Kort om kursen

Det här är en introduktionskurs i kvantmekanik. Först får du en kort historisk bakgrund och sedan diskuterar vi kvantteorins grundidéer och postulat. Därefter får du en introduktion till Schrödingers vågekvation och du får möjlighet att lära dig hur man löser det för potentialer i en dimension, såsom brunnar och barriärer. Detta följs av begrepp och formalism hos operatörer, observerbara och mätningar i kvantmekanik. Kursen avslutas med att diskutera kvantmodellen för en harmonisk oscillator och introducera väteatomen som ett grundläggande exempel på det som kallas för rund, tredimensionell kvantmekanik.

På Lunds universitets centrala webbplats hittar du kursbeskrivningen, förkunskapskrav och senaste antagningspoäng för kursen i grundläggande kvantmekanik.

Kurslitteratur

Kvantvärldens fenomen : teori och begrepp, ​Gunnar Ohlén, ISBN: 9789144034508

Schema

Senaste schema för kursen Grundläggande kvantmekanik, FYSB22 i schemaprogrammet TimeEdit

Kursplan

Kursplan för Grundläggande kvantmekanik, FYSB22, 7.5 högskolepoäng på Lunds universitets centrala webbplats

Frågor

Vår studievägledare svarar på alla frågor om kursen.

studievagledning [at] fysik [dot] lu [dot] se

Kursansvarig

Peter Samuelsson
Professor

Kursspråk: Engelska. Kursen ges hösttermin läsperiod 1 (LP1) och vårtermin läsperiod 3.

Kort om kursen

Kursen ger en introduktion till termodynamikens huvudsatser och deras innebörd. Särskild vikt fästs vid de centrala begreppen jämvikt, entropi och statistisk vikt. 

Läs mer om kursen på lärplattformen Canvas (på engelska).

Kursplan

Kursplan för grundläggande statistisk fysik och kvantstatistik, FYSB23, 7.5 högskolepoäng på Lunds universitets centrala webbplats

Frågor

Vår studievägledare svarar på alla frågor om kursen.

studievagledning [at] fysik [dot] lu [dot] se

Kursansvarig

Claudio Verdozzi
Universitetslektor

Kursen ges på engelska, men kan ges på svenska om samtliga studerande är svenskspråkiga. Kursen ges höstterminen läsperiod 1 och vårterminen läsperiod 3. Den hette tidigare FYSC11.

Kort om kursen

Detta är en kurs i atom- och molekylär fysik. Innan du påbörjar kursen är det viktigt att du förstår och kan använda Schrödinger-ekvationen. Vi börjar med teorin om vinkelmoment, för att fullt ut förstå kvantmekaniken i runda system som atomer. Vi undersöker teorin och spektra för en-, två- och många elektronjoner och diskuterar spektroskopi och andra tekniker som används för att undersöka dem.

Vi diskuterar också bindning och struktur av molekyler och moderna tillämpningar av atom- och molekylär fysik - till exempel Boose-Einstein kondensat och synkrotronstrålningsbaserad forskning.

Sök kursen på antagning.se

Kurslitteratur

Studenterna rekommenderas att införskaffa en av följande böcker:

  • Atomic Physics, C. J. Foot, Oxford University Press, Oxford, 2005 
    ISBN: 9780198506966
  • The Physics of Atoms and Quanta, H. Haken, H. C. Wolf, 7:e upplagan eller tidigare, Springer, Berlin, 2005.
    ISBN 978-3-540-29281-4
  • Atom- och molekylfysik, Kompendium, S. Andersson, F. Bruhn, J. Hedman, L. Karlsson, S. Lunell, K. Nilson, J. Wall, Uppsala universitet, 2005. Kompendiet kan köpas via föreläsaren.
  • Spectrophysics, Thorne, U. Litzén, S. Johansson, Springer, Berlin, 1999. ISBN 3-540-65117-9

Schema

Senaste schema för kursen atom- och molekylfysik FYSB24 i schemaprogrammet TimeEdit

Kursplan

Kursplan för Atom- och molekylfysik, FYSB24, 7,5 högskolepoäng på Lunds universitets centrala webbplats.

Frågor

Vår studievägledare svarar på alla frågor om kursen.

studievagledning [at] fysik [dot] lu [dot] se

Huvudlärare

Tomas Brage
Professor 

Jan Knudsen
Universitetslektor

Mathieu Gisselbrecht
Universitetslektor

Undervisningsspråket är engelska. Kursen ges hösttermin läsperiod 2 och vårtermin läsperiod 4. Kursen hette tidigare FYSC12.

Kort om kursen

Kursen utvecklar en förståelse för atomkärnan, baserat på makroskopiska och mikroskopiska modeller. Under kursen lär vi oss att bedöma användbarhet och begränsningar hos de olika modeller som används för att beskriva de många aspekterna av atomkärnor, samt deras excitationer och sönderfall.

Vi går igenom generella kvantmekaniska begrepp och applicerar dem i kärnfysiken. Den experimentella delen av kursen hjälper dig att förstå hur radioaktiv strålning uppstår, hur den växelverkar med materia och hur den kan detekteras, samt dess relevans i vetenskap och samhälle. Denna del av kursen stöds av föreläsningar om pågående forskning inom grundläggande eller tillämpad kärnfysik.

Sök utbildningen på antagning.se

Schema

Senaste schema för kursen i schemaprogrammet TimeEdit

Kursplan

Kursplan för Kärnfysik, FYSC22, 7,5 högskolepoäng på Lunds universitets centrala webbplats

Frågor

Vår studievägledare svarar på alla frågor om kursen.

studievagledning [at] fysik [dot] lu [dot] se

Huvudlärare

Dirk Rudolph
Professor

Luis Gerardo Sarmiento
Universitetslektor

Kursspråk: Engelska. Kursen ges vårtermin läsperiod 3 och hösttermin läsperiod 1. Kursen hette tidigare FYSC13

Kort om kursen

Studenten lär sig hur centrala begrepp inom fasta tillståndets fysik kan användas för att modellera fysiska effekter. Studenten introduceras till kristallstruktur, gittersvängningar, bandstruktur och frielektronmodellen, ledare, halvledare och isolatorer.

Läs mer om kursen på lärplattformen Canvas (på engelska)

Schema

Senaste schema för kursen Fasta tillståndets fysik, FYSC23, i schemaprogrammet TimeEdit

Kursplan

Kursplan för Fasta tillståndets fysik, FYSC23,  på Lunds universitets centrala webbplats

Frågor

Vår studievägledare svarar på alla frågor om kursen.

studievagledning [at] fysik [dot] lu [dot] se

Kursansvarig

Claudio Verdozzi
Universitetslektor

Kursspråk: Kursen ges på engelska.

Kursen ges hösttermin läsperiod 2 och vårtermin läsperiod 4. Kursen hette tidigare FYSC14.

Om kursen

Vilka är materiens grundläggande beståndsdelar och vilka krafter verkar på dem? I det vetenskapliga forskningsämnet partikelfysik behandlar vi de grundläggande principerna för vår värld och hur materiens grundläggande beståndsdelar interagerar med varandra för att producera den värld vi ser. Denna förståelse formuleras matematiskt i teorin som kallas standardmodellen. I denna kurs får du en introduktion till beståndsdelarna och krafterna i standardmodellen.

Den experimentella aspekten av kursen täcker både de tekniska principerna för stora acceleratorer, såsom 27 kilometers-omkretsen Large Hadron Collider, LHC, vid CERN, och detektorteknikerna i experimenten som mäter partiklarna som produceras i kollisionerna som produceras av acceleratorn.

Slutligen förs teori och experiment samman i diskussionen om möjliga förlängningar av standardmodellen, såsom kandidater för mörk materia och supersymmetriska partiklar, och de experimentella tekniker som används för att söka efter dem.

Det övergripande målet för kursen är att ge ett brett perspektiv på forskningsfältet och att lyfta fram några överraskande och spännande aspekter av partikelfysik som antimateria, neutrino-svängningar, kvarkinslutning och Higgs-mekanismen. I slutet av kursen är det möjligt att besöka det internationella partikelfysiklaboratoriet DESY i Hamburg. Besöket kommer att vägledas av forskare som arbetar på laboratoriet och visar några verkliga exempel på partikelfysikforskning.

Sök utbildningen på antagning.se

Kurslitteratur våren 2021

​B.R. Martin and G. Shaw: "Particle Physics”, 3rd edition, Wiley & sons 2008. ISBN 978-0-470-03294-7

Schema

Senaste schema för kursen partikelfysik, kosmologi och acceleratorer, FYSC24 i schemaprogrammet TimeEdit

Kursplan

Kursplan för partikelfysik, kosmologi och acceleratorer, FYSC24, på Lunds universitets centrala webbplats

Frågor

Vår studievägledare svarar på alla frågor om kursen.

studievagledning [at] fysik [dot] lu [dot] se

Kursansvarig

Alice Ohlson
Biträdande universitetslektor

Kursen ges vårtermin, läsperiod 4.

Om kursen

Varför bör man studera förbränning? Ett skäl är att det en viktig energikälla i världen då mer än 85% av all energianvändning har sitt ursprung I förbränning och att energibehovet ökar med 3% per år. Ett annat skäl är att kunskaper i förbränning är viktiga för framtidens ingenjörer för att kunna effektivisera förbränningsprocesser och utveckla dem så att de ger lägre utsläpp av skadliga föroreningar som till exempel kolväten, NOx, dioxiner och sot.

Forskning på nya förnyelsebara bränslen möjliggör en övergång till ett framtida hållbart samhälle. Kursen ger de grundläggande betingelserna för förbränningsfenomen, och inkluderar bland annat termodynamik, kemisk kinetik, självantändningsprocesser, flammors struktur, värme- och masstransport, och hur luftburna föroreningar bildas vid förbränning. Med detta som grund skapas en förståelse för hur energi- och miljöproblem är relaterade till förbränning i praktiska förbränningssystem.

På Lunds universitets centrala webbplats hittar du kursbeskrivningen, förkunskapskrav och senaste antagningspoäng för kursen i grundläggande förbränning, FYSD11

Schema

Senaste schema för kursen grundläggande förbränning, FYSD11, i schemaprogrammet TimeEdit

Kursplan

Kursplan för grundläggande förbränning, FYSD11, på Lunds universitets centrala webbplats

Frågor

Vår studievägledare svarar på alla frågor om kursen.

studievagledning [at] fysik [dot] lu [dot] se

Huvudlärare

Alexander Konnov
Professor

Kursspråk: Engelska och svenska. Kursen ges på höstterminen, läsperiod 1.

Om kursen

Kursen ger grundläggande kunskaper om tillverkning och karakterisering av halvledaranordningar på nanometerskalan. Fokus ligger på moderna material och bearbetningstekniker med nanoteknik som huvudtema. De flesta av processerna är allmänna och tillämpas i traditionell Si-baserad IC-teknik såväl som i avancerad III-V-teknik och MEMS / NEMS-tillverkning.

Läs mer om kursen på lärplattformen Canvas (på engelska).

Schema

Senaste schema för kursen process och komponentteknologi, FYSD13, i schemaprogrammet TimeEdit

Kursplan

Kursplan för process och komponentteknologi, FYSD13, på Lunds universitets centrala webbplats

Frågor

Vår studievägledare svarar på alla frågor om kursen.

studievagledning [at] fysik [dot] lu [dot] se

Kursansvarig

Claes Thelander
Universitetslektor

Kursspråk: Engelska. Kursperiod: Hösttermin, läsperiod 2.

Om kursen

Kursen syftar till att utveckla en förståelse för de viktigaste materialanalysverktygen för nanostrukturer. Att förstå hur varje teknik fungerar, vilken information den kan ge och hur man tolkar informationen. Fokus ligger på tekniker som ger morfologisk, strukturell och kompositionsinformation.

För närvarande är kursen uppdelad i två delar:

  1. Den första och större delen av kursen täcker elektronmikroskopanalys, inklusive både SEM och TEM och tillhörande metoder. Ämnen inkluderar grundläggande principer inom elektronmikroskopi; avbildning och hur man förstår och tolkar bilder; elektrondiffraktionens principer, tolkning och förvärv; och kompositionsanalys i elektronmikroskopi med röntgen- och elektronenergiförlust-spektroskopi.
  2. Den andra delen av kursen presenterar tekniker för analys av yta, med tonvikt på olika teknikers fördelar och användningsområden och hur resultat ska tolkas.

På Lunds universitets centrala webbplats hittar du kursbeskrivningen, förkunskapskrav och senaste antagningspoäng för kursen i analys på nanoskalan, FYSD21 (på engelska)

Kurslitteratur våren 2021

  • Semiconductor Devices: Physics and Technology, 3rd Edition, International student version, Simon M. Sze, Ming-Kwei Lee, ISBN: 978-0-470-87367-0

Kursplan

Kursplan för analys på nanoskalan, FYSD21, på Lunds universitets centrala webbplats

Frågor

Vår studievägledare svarar på alla frågor om kursen.

studievagledning [at] fysik [dot] lu [dot] se

Huvudlärare

Kimberly Dick Thelander
Professor

 

 

Språk: Svenska eller engelska. Kursen ges hösttermin läsperiod 1 och vårtermin läsperiod 3.

Kort om kursen

Inom kursens ram planeras, genomförs och utvärderas 7-8 veckors praktikperiod på en arbetsplats med arbetsuppgifter som anknyter till den studerandes utbildning. Handledare utses på arbetsplatsen. Praktikanten för arbetsbok under praktikperioden.

Läs mer om kursen på lärplattformen Canvas (på engelska).

Kursplan

Kursplan för Praktik, FYSB06, 15 högskolepoäng på Lunds universitets centrala webbplats

Frågor

Vår studievägledare svarar på alla frågor om kursen.

studievagledning [at] fysik [dot] lu [dot] se

 

Teoretisk fysik

Kursspråk: Kursen ges på svenska eller vid behov på engelska.

Nästa kurstillfälle: Vårterminen 2022, läsperiod 4.

Om kursen

Kursen täcker grundläggande vektoranalys och fluiddynamik, med fokus på storskaliga system och flöden i roterande system. Exempel och tillämpningar hämtas företrädesvis från oceanografi, meteorologi och astronomi.

Kursen är på grundnivå och ingår i huvudområdet fysik vid den naturvetenskapliga fakulteten och ges vid institutionen för astronomi och teoretisk fysik. Kursen är obligatorisk för studenter på naturvetenskapliga kandidatprogrammet, ingång Meteorologi och Biogeofysik. Kursen kan också läsas som fristående kurs.

Kurssida i Canvas

På kursens sida i lärplattformen Canvas hittar du information om aktuellt schema, kurslitteratur och kontaktuppgifter till kursansvariga lärare. (på engelska)

Kursplan

Kursplan för Fluiddynamik, FYTA14 på Lunds universitets centrala webbplats

Frågor

Vår studievägledare svarar på alla frågor om kursen.

studievagledning [at] fysik [dot] lu [dot] se

Huvudlärare

Patrik Edén
Universitetslektor

Oscar Agertz
Biträdande universitetslektor

Kursspråk: Engelska.

Kursen ges hösttermin läsperiod 1 och vårtermin läsperiod 4.

Om kursen

Kursens övergripande mål är att du ska lära sig grunderna i den elektromagnetiska fältteorin med utgångspunkt i Maxwells ekvationer och Lorentzkraften. På kursen lär du dig att tillämpa och lösa Maxwells ekvationer, den potentiella formuleringen, hur man behandlar polarisations- och magnetiseringsfenomen, energitransport, gränsförhållanden och elektromagnetiska vågor. Du lär dig också några grundläggande vektoranalyser och relaterade integrerade satser som behövs för att lösa elektromagnetiska problem.

Kurssida i Canvas

I lärplattformen Canvas hittar du information om aktuellt schema, kurslitteratur och kontaktuppgifter till kursansvariga lärare, för kursen  elektromagnetism, FYTB13

Kursplan

Kursplan för elektromagnetism, FYTB13 på Lunds universitets centrala webbplats

Frågor

Vår studievägledare svarar på alla frågor om kursen.

studievagledning [at] fysik [dot] lu [dot] se 

Huvudlärare

Johan Rathsman
Universitetslektor

Korinna Zapp
Forskare

Rikkert Frederix
Universitetslektor

Språk: Kursen ges på engelska.

Kursen ges vårtermin, läsperiod 3.

Kort om kursen

Kursens övergripande mål är att studenterna ska lära sig grunderna i den klassiska mekaniken med utgångspunkt från minsta verkans princip, med betoning på symmetrier och bevarandelagar, samt speciell relativitetsteori med betoning på relativistisk kinematik

På kursen lär du dig hur man använder Lagrange-formalismen, får en introduktion till Hamilton-formalismen, användningen av begränsningar och Lagrange-multiplikatorer, en allmän behandling av tvåkroppsproblemet och Keplers lagar, Lorentztransformationer, fyra vektorer och relativistisk kinematik.

Kurssida i Canvas

I lärplattformen Canvas hittar du information om aktuellt schema, kurslitteratur och kontaktuppgifter till kursansvariga lärare, för kursen teoretisk fysik: Klassisk mekanik och speciell relativitetsteori, FYTB14 (på engelska)

Kursplan

Kursplan för  Teoretisk fysik: Klassisk mekanik och speciell relativitetsteori, FYTB14, 7,5 högskolepoäng på Lunds universitets centrala webbplats

Frågor

Vår studievägledare svarar på alla frågor om kursen.

studievagledning [at] fysik [dot] lu [dot] se

Huvudlärare

Stefan Prestel
Biträdande universitetslektor

Astronomi och astrofysik

Kursspråk: Engelska. Kursen ges hösttermin läsperiod 2.

Kursinnehåll

Egenskaper hos Vintergatan och andra galaxer av olika typer, beträffande uppbyggnad, kemisk utveckling och samspelet mellan stjärnor och det interstellära mediet. Metoder för avstånds- och massbestämning. Mörk materia. Hubbles lag och universums expansion. Observationer och modellbeskrivningar av aktiva galaxkärnor, speciellt kvasarer. Universums masstäthet och geometri. Teoretiska modeller för universum, jämförelser med observationer. Kärnsyntes i det tidiga universum. Kosmologisk bakgrundsstrålning. Mörk energi.

På Lunds universitets centrala webbplats hittar du kursbeskrivningen, förkunskapskrav och senaste antagningspoäng för kursen galaxer och kosmologi, ASTA33

Kurssida i Canvas

I lärplattformen Canvas hittar du information om aktuellt schema, kurslitteratur, kursplan och kontaktuppgifter till kursansvariga lärare, för kursen galaxer och kosmologi, ASTA33

Frågor

Mer information om kursen lämnas av institutionen för astronomi och teoretisk fysik

Kursspråk: Engelska. Kursen ges vårtermin, period 3

Om kursen

Kursen behandlar grundläggande områden inom strålnings- och plasmafysik som är nödvändiga för förståelsen av den strålning som utsändes från stjärnors yttre delar (atmosfärer). Astronomiska observationer täcker det elektromagnetiska spektret allt från röntgen till mikrovågor.
I kursen studerar du grundläggande egenskaper hos stjärnor och deras atmosfärer: effekter av temperatur, tryck, kemiska ymnigheter och stjärnors rotation. Solatmosfären. Stjärnors spektra och uppkomsten av spektrallinjer. Konvektion och granulation. Termodynamisk jämvikt och avvikelser därifrån. Oscillationer och stjärnseismologi. Magnetism och magnetiska aktivitetscykler. Massförlust: stjärnkoronor och stjärnvindar.

På Lunds universitets centrala webbplats hittar du kursbeskrivningen, förkunskapskrav och senaste antagningspoäng för kursen strålningsprocesser och stjärnatmosfärer, ASTA34

Kurssida i Canvas

I lärplattformen Canvas hittar du information om aktuellt schema, kurslitteratur, kursplan och kontaktuppgifter till kursansvariga lärare, för kursen strålningsprocesser och stjärnatmosfärer, ASTA34, på engelska

Frågor

Mer information om kursen lämnas av institutionen för astronomi och teoretisk fysik

Kursspråk: Engelska. Kursen ges hösttermin, studieperiod 1.

Om kursen

Kursen riktar sig till studerande inom masterprogrammet i astrofysik, som saknar tidigare astrofysikstudier.
Kursen ger en översikt av modern astronomi, dess forskningsmetoder och resultat, där fysikaliska lagar sätts in i sitt sammanhang för att ge en helhetsbild av vår nutida uppfattning om universum, dess uppkomst och utveckling.
I kursen behandlas olika delområden av astronomin, såsom astronomiska instrument och observationsmetoder, stjärnornas egenskaper, rörelse, stjärnors bildande och utveckling, planetsystemet och dess uppkomst, Vintergatan och andra galaxer, teorier för universums utveckling. I övningsmomentet ingår bland annat observationsövningar både av solen och natthimlen.

På Lunds universitets centrala webbplats hittar du kursbeskrivningen, förkunskapskrav och senaste antagningspoäng för kursen Introduktion till astrofysiken, ASTB01

Kurssida i Canvas

I lärplattformen Canvas hittar du information om aktuellt schema, kurslitteratur, kursplan och kontaktuppgifter till kursansvariga lärare, för kursen introduktion till astrofysiken, ASTB01, på engelska

Frågor

Mer information om kursen lämnas av institutionen för astronomi och teoretisk fysik

Kursspråk: Engelska. Kursen ges hösttermin studieperiod 2.

Om kursen

Denna tvärvetenskapliga kurs behandlar frågorna som rör liv i universum. Var kan det finnas liv? Måste det vara en planet som vår jord? Hur utvecklas liv på en planet? Hur extrema förhållanden klarar liv? Vi diskuterar dessa och liknande frågor ur fysikaliska, biologiska och sociala perspektiv.
I kursen tar vi också upp metoder för att upptäcka och utforska planeter kring andra stjärnor (exoplaneter) och sökandet efter intelligent liv i universum och möjliga filosofiska och andra konsekvenser av en sådan upptäckt.

På Lunds universitets centrala webbplats hittar du kursbeskrivningen, förkunskapskrav och senaste antagningspoäng för kursen astrobiologi, ASTC01

Kurssida i Canvas

I lärplattformen Canvas hittar du information om aktuellt schema, kurslitteratur och kontaktuppgifter till kursansvariga lärare, för kursen Astrobiologi, ASTC01, på engelska

Frågor

Mer information om kursen lämnas av institutionen för astronomi och teoretisk fysik

MAX-Lab

Kursspråk: Engelska. Kursen ges hösttermin studieperiod 1.

Om kursen

På kursen lär du dig om olika typer av acceleratorer för produktion av fotoner och neutroner för forskning.
Du får lära dig mer om metoder för att producera fotoner med starkt relativistiska elektronstrålar i kombination med specialmagneter,  som kallas undulatorer, och metoden för att producera neutroner genom att låta en relativistisk protonstråle träffa ett mål.
Du får även lära dig om experimentstationerna, de experimentella metoderna och de olika typerna av forskning som kan utföras med neutroner och fotoner.

Sök utbildningen på antagning.se

Kurssida

Du hittar mer information om kursen produktion av fotoner och neutroner, MAXC11, som kursplan, aktuellt schema, kurslitteratur och kontaktuppgifter till kursansvariga lärare på kursens sida i lärplattformen Live@Lund

Frågor

Besök MAX-IV: s webbplats för mer information om dess utbildningar, på engelska

Andra kurser

Kursspråk: Engelska. Kursen ges hösttermin läsperiod 1.

Om kursen

Detta är en valbar kurs för dig som studerar på något program i fysik eller på något annat av de ämnen vid Lunds naturvetenskapliga fakultet som erbjuder denna kurs till sina studenter. Under kursen kommer du att läsa och diskutera engelska texter av olika slag, både skönlitteratur och facklitteratur. Du kommer också att få öva på att skriva akademiska texter och hålla muntliga presentationer på engelska. De kunskaper och den kompetens i engelska som du får via denna kurs kommer du att ha nytta av både under din fortsatta utbildning i fysik/naturvetenskap och senare i arbetslivet och när du ska konkurrera om de bästa jobben.

På Lunds universitets centrala webbplats hittar du kursbeskrivningen, förkunskapskrav och senaste antagningspoäng för kursen engelska för naturvetare, ENGF01

Mer information

Läs mer om kursen engelska för naturvetare, ENGF01, på språk- och litteraturcentrums webbplats

Undervisningsspråk: Svenska och engelska. Kursen ges vårtermin, läsperiod 3.

Om kursen

Kursens syfte är att behandla grundläggande frågor om vad vetenskap och den vetenskapliga metoden är; vad som skiljer god och riktig vetenskap från pseudovetenskap, från charlataneri och fusk; förhållandet mellan tro och vetande, religion och naturvetenskap; antropocentricitet och genusperspektiv inom naturvetenskap; och naturvetenskapens samhörighet med andra skapande verksamheter som målning, skulptur och komposition.

På Lunds universitets centrala webbplats hittar du kursbeskrivningen, förkunskapskrav och senaste antagningspoäng för kursen den vetenskapliga metoden, MNXA19

Kurssida i Canvas

I lärplattformen Canvas hittar du information om aktuellt schema, kurslitteratur och kontaktuppgifter till kursansvariga lärare, för kursen den vetenskapliga metoden, MNXA19, på engelska

Kursplan

Kursplan för den vetenskapliga metoden, MNXA19 Lunds universitets centrala webbplats

Frågor

Vår studievägledare Mathieu Gisselbrecht svarar på alla frågor om kursen.

studievagledning [at] fysik [dot] lu [dot] se

Huvudlärare

Leif Lönnblad
Professor

Undervisningsspråk: Engelska. Kursperiod: hösttermin läsperiod 1.

Om kursen:

Kursen omfattar breda programmeringsaspekter som är väsentliga för naturvetare. Följande tas upp på kursen:

  • Användning av ett UNIX-baserat operativsystem, till exempel Linux
  • Översikt över användning av programmering i olika naturvetenskapliga områden(dataanalys, simulering et cetera)
  • Översikt över vanliga programspråk, till exempel C++ och Java
  • Grundläggande begrepp i objektorienterad programdesign
  • Grundläggande programutvecklingsteknik med ett språk (C++), användning av standard programbyggnadsverktyg i en UNIX-baserad miljö, till exempel Linux (gmake, gcc)
  • Praktiska övningar i dataanalys och simulering
  • Grundläggande metoder för programutveckling i samarbete med andra
  • Om distribuerad databehandling

På Lunds universitets centrala webbplats hittar du kursbeskrivningen, förkunskapskrav och senaste antagningspoäng för kursen introduktion till programmering och datoranvändning för naturvetare, MNXB01

Kurslitteratur våren 2020

  •    ​Problem solving with C++, W. Savitch (valfri upplaga)​  ISBN-10: 0134448286

Schema

Senaste schema för kursen introduktion till programmering och datoranvändning för naturvetare, MNXB01,  i schemaprogrammet TimeEdit

Kursplan

Kursplan för  introduktion till programmering och datoranvändning för naturvetare, MNXB01 på Lunds universitets centrala webbplats

Frågor

Vår studievägledare Mathieu Gisselbrecht svarar på alla frågor om kursen.

studievagledning [at] fysik [dot] lu [dot] se

Huvudlärare

Oxana Smirnova
Universitetslektor

Kursspråk: Engelska. Kursen ges hösttermin läsperiod 1.

Om kursen

Kursen anlägger ett interdisciplinärt perspektiv på klimatförändringar genom att behandla både de samhälleliga fenomen som underblåser och de som syftar till att lösa en av vår tids stora utmaningar. Den ger allsidig och omfattande kunskap om, och förståelse för, rådande klimatdebatter och granskar kunskapsglapp inom både forskning och klimatpraktik. Kursen har en uttryckligt samhällsvetenskaplig ansats. Den framhäver hur klimatförändringar är sammanflätade med sociala, ekonomiska, politiska och kulturella faktorer och visar hur orsaker, verkan och lösningar utgör sammanvävda samhälleliga och biofysiska fenomen.

På Lunds universitets centrala webbplats hittar du kursbeskrivningen, förkunskapskrav och senaste antagningspoäng för kursen klimat och samhälle, MESS62, på engelska

Ytterligare information om kursen

Kursen ges av Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling, LUSCUS.

Mer information om kursen klimat och samhälle, MESS62, finns på LUSCUS engelskspråkiga webbplats

 

 

 

Kursspråk: Svenska och engelska. Kursen ges hösttermin läsperiod 2.

Om kursen

I kursen ingår 3 högskolepoäng teori och ett projekt om 4,5 högskolepoäng. Syftet med teoridelen är att ge kursdeltagarna möjlighet att bekanta sig med genusvetenskapens terminologi, dess ämne och forskning. Under projektet är målet att ge studenten möjlighet att undersöka någon del av sin egen utbildning eller undervisning ur ett könsperspektiv.

På Lunds universitets centrala webbplats hittar du kursbeskrivningen, förkunskapskrav och senaste antagningspoäng för kursen genus i naturvetenskap och teknik, MNXA02

Kursinformation

Mer information om kursen genus i naturvetenskap och teknik, MNAX02, finns på lärplattformen live@Lund, på engelska

 

 

Examensarbete

Kursspråk: Engelska. Kurstillfälle: höst och vårtermin.

Om kursen

I kursen väljer du i samråd med handledare att självständigt behandla en frågeställning inom astrofysiken. Inriktningen på arbetsuppgiften kan vara observationell, teknisk eller teoretisk. Arbetsuppgiften bör om möjligt anknyta till vid institutionen aktuella vetenskapliga projekt. Kursen ger dig möjlighet att applicera dina tidigare förvärvade kunskaper på en specifik uppgift och att tolka och värdera erhållna resultat, samt att presentera frågeställning, metoder och resultat i rapportform.

Kursen ges av institutionen för astronomi och teoretisk fysik.

Kurssida i Canvas

Mer information om examensarbete för kandidatexamen i astronomi finns på kursens sida i Canvas, på engelska.

Kursspråk: Svenska och engelska. Kursen ges hösttermin studieperiod 1 och vårtermin studieperiod 3.

Om kursen

Detta är kursen som innehåller vårt kandidatexamensarbete. Kursen är reserverad för programstudenter inom fysikområdet. Kursen läses på halvfart under hela terminen.

Den studerande väljer i samråd med handledare och examinator en självständig examensuppgift som omfattar 15 högskolepoäng. Uppgiften kan vara experimentell eller teoretisk.Uppgiften kan antingen anknyta till aktuella vetenskapliga projekt vid institutionen, eller till problemställningar inom ämnesområdet vid företag eller andra institutioner inom eller utom universitetet. Om arbetet utförs utanför institutionen ska det även finnas en handledare på institutionen.

Villkor

För att på börja ditt examensarbete måste du:

  • Upprätta en plan för examensprojektet tillsammans med din handledare
  • Lämna in din undertecknade plan till institutionens samordnare för examensarbeten
     

Kurssida i Canvas

För information om kursplaner, villkor, exempel på examensarbeten och introduktionsmöte med mer, besök kursens sida i Canvas

 

Kursspråk: Svenska och engelska

Om kursen

I kursen väljer du i samråd med handledare att självständigt behandla en frågeställning inom teoretisk fysik. Inriktningen på arbetsuppgiften kan vara experimentell eller teoretisk. Uppgiften bör om möjligt anknyta till vid institutionen aktuella vetenskapliga projekt. Kursen ger dig möjlighet att applicera dina tidigare förvärvade kunskaper på en specifik uppgift och att tolka och värdera erhållna resultat, samt att presentera frågeställning, metoder och resultat i rapportform.

Kursen ges av institutionen för astronomi och teoretisk fysik.

Kurssida i Canvas

I lärplattformen Canvas hittar du information om aktuellt schema, kurslitteratur, kursplan och kontaktuppgifter till kursansvariga lärare, för kursen examensarbete för kandidatexamen i teoretisk fysik, FYTK02, på engelska

Kursspråk: Engelska. Kursen ges vårtermin studieperiod 2.

Om kursen

Examensarbetet är ett självständigt arbete, som utförs i projektform. Den studerande väljer i samråd med handledare en ämnesinriktning. Ämnesinriktningen ingår lämpligen i något forskningsprojekt men examensarbetet kan även med fördel genomföras som ett samarbetsprojekt med externa institutioner, universitet, organisationer eller företag. Inom arbetets ram bearbetas problem med anknytning till ämnesinriktning och frågeställning. Arbetet ska även omfatta litteraturstudier och/eller fältundersökningar. I examensarbetet ingår det att studenten ska skriva en skriftlig rapport på svenska eller engelska, samt presentera sina resultat vid ett offentligt seminarium.

Kursen ges av institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap.

Mer information

Mer information om kursen examensarbete för kandidatexamen i naturgeografi och ekosystemanalys, NKEG01, finns på institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap:s webbplats