Kurser på grundnivå
Börja plugga fysik
De första kurserna du läser på universitetet är på grundnivå. Kurser på grundnivå kan finnas i tre nivåer, introduktionskurser, fortsättningskurser och examensarbeteskurser. Kurserna ges i samarbete med flera andra institutioner, fakulteter och forskningsmiljöer vid Lunds universitet. Samtliga kurser ges på engelska, om inte annat anges i kurspresentationerna på den här sidan.
Introduktionskurser i fysik
Fyra kurser ingår i introduktionen på kandidatprogrammet i fysik:
- Introduktion till universitetsfysik, med mekanik, FYSA22
- Introduktion till universitetsfysik, med ellära, FYSA23
- Introduktion till universitetsfysik, med optik, våglära och kvantfysik, FYSA13
- Introduktion till universitetsfysik, med termodynamik, klimat och experimentell metodik, FYSA14
Mer information om de kurserna finns nedan.
Kursen ges: läsperiod 1, både höstterminen och vårterminen.
Undervisningsspråk på höstterminen: Kursen ges på svenska under höstterminer. Enstaka moment ges och examineras på engelska, vilket omfattar högst 1,5 högskolepoäng i form av laborationer eller inlämningsuppgifter.
Undervisningsspråk på vårterminen: Under vårterminer ges kursen i sin helhet på engelska.
Kort om kursen
Kursen är en obligatorisk kurs på grundnivå för en naturvetenskaplig kandidatexamen i fysik. Den ger en introduktion till universitetsfysiken, som en grund för fortsatta studier i fysik. Speciellt lyfts grundläggande mekanik och ellära som fundament för övrig fysik.
Kursen hette tidigare FYSA12 och inkluderade då både mekanik och ellära.
Läs mer om kursen Introduktion till universitetsfysik, med mekanik, FYSA22, på Canvas (på engelska).
Kursplan
Kursansvarig
Magnus Borgström – höstterminen
Professor
Elizabeth Blackburn – vårterminen
Professor
Rikkert Frederix - vårterminen
Universitetslektor
Kursen ges: läsperiod 1, både höstterminen och vårterminen.
Undervisningsspråk på höstterminen: Kursen ges på svenska under höstterminer. Enstaka moment ges och examineras på engelska, vilket omfattar högst 1,5 högskolepoäng i form av laborationer eller inlämningsuppgifter.
Undervisningsspråk på vårterminen: Under vårterminer ges kursen i sin helhet på engelska.
Kort om kursen
Kursen är en obligatorisk kurs på grundnivå för en naturvetenskaplig kandidatexamen i fysik. Den ger en introduktion till universitetsfysiken, som en grund för fortsatta studier i fysik. Speciellt lyfts grundläggande mekanik och ellära som fundament för övrig fysik.
Kursen hette tidigare FYSA12 och inkluderade då både mekanik och ellära.
Läs mer om kursen Introduktion till universitetsfysik, med ellära, FYSA23, på Canvas (på engelska).
Kursplan
Kurskoordinatorer
Johan Zetterberg – höstterminen
Universitetslektor
Jan Knudsen – höstterminen
Universitetslektor
Christian Brackmann – vårterminen
Universitetslektor
Joachim Schnadt – vårterminen
Professor
Kursen ges: läsperiod 2, både höstterminen och vårterminen.
Undervisningsspråk: Kursen ges på svenska under höstterminen, och på engelska under vårterminen.
Kort om kursen
Kursen är en obligatorisk kurs på grundnivå för en naturvetenskaplig kandidatexamen i fysik. Kursen syftar till att ge grundläggande kunskaper i optik, våglära och kvantfysik, samt deras tillämpningar i forskning och samhälle.
Från och med vårterminen 2024 kan kursen sökas som fristående kurs.
Schema
Kursplan
Kursansvarig
Elias Kristensson – kursansvarig höstterminen
Vincent Hedberg – kursansvarig vårterminen
Kursen ges: läsperiod 2, både höstterminen och vårterminen.
Undervisningsspråk: Kursen ges på svenska under höstterminen, och på engelska under vårterminen.
Kort om kursen
Kursen är en obligatorisk kurs på grundnivå för en naturvetenskaplig kandidatexamen i fysik. Kursen syftar till att ge grundläggande kunskaper i termodynamik och jordens klimat samt övning i att utföra, tolka och beskriva resultaten av fysikaliska experiment (experimentell metodik).
Från och med vårterminen 2024 kan kursen sökas som fristående kurs.
Schema
Kursplan
Kursansvarig
Anna-Lena Sahlberg – kursansvarig höstterminen
Universitetslektor
Thi Kim Cuong Le – kursansvarig vårterminen
Biträdande universitetslektor
Grundläggande kurser – höstterminen, läsperiod 1
Kursen ges: läsperiod 1 och 2 under höstterminen.
Kort om kursen
Kursen ger en orientering i modern astronomi.
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Kursansvarig
Nils Ryde
Professor
Kursen ges: läsperiod 1, både höstterminen och vårterminen.
Kort om kursen
På den här kursen lär du dig hur centrala begrepp inom fasta tillståndets fysik kan användas för att modellera fysiska effekter. Du introduceras till kristallstruktur, gittersvängningar, bandstruktur och frielektronmodellen, ledare, halvledare och isolatorer.
Läs mer om kursen Fasta tillståndets fysik, FYSC23, på lärplattformen Canvas (på engelska)
Schema
Senaste schema för kursen Fasta tillståndets fysik, FYSC23, i schemaverktyget TimeEdit.
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Kursansvarig
Claudio Verdozzi
Universitetslektor
Kursen ges: höstterminen, kvartsfart. (Från och med 2024 ges kursen på höstterminen.)
Om kursen
I kursen ingår teori (3 högskolepoäng) och ett projektarbete (4,5 högskolepoäng). Syftet med teoridelen är att ge dig möjlighet att bekanta dig med genusvetenskapens terminologi, dess ämne och forskning. Under projektet är målet att ge dig möjlighet att undersöka någon del av din egen utbildning eller undervisning ur ett könsperspektiv.
Läs mer om kursen Genus i naturvetenskap och teknik, MNXB02, på lärplattformen Canvas (på engelska).
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Kursansvarig
Tomas Brage
Professor
Kursen ges: läsperiod 1, höstterminen.
Om kursen
Kursen ersätter ASTB01, Introduktion till astrofysiken.
Ansökan
Kursansvarig
Ross Chruch
Universitetslektor
Kursen ges: läsperiod 1, höstterminen.
Om kursen:
Kursen omfattar breda programmeringsaspekter som är väsentliga för naturvetare. Följande tas upp på kursen:
- Användning av ett UNIX-baserat operativsystem, till exempel Linux
- Översikt över användning av programmering i olika naturvetenskapliga områden(dataanalys, simulering et cetera)
- Översikt över vanliga programspråk, till exempel C++ och Java
- Grundläggande begrepp i objektorienterad programdesign
- Grundläggande programutvecklingsteknik med ett språk (C++), användning av standard programbyggnadsverktyg i en UNIX-baserad miljö, till exempel Linux (gmake, gcc)
- Praktiska övningar i dataanalys och simulering
- Grundläggande metoder för programutveckling i samarbete med andra
- Om distribuerad databehandling
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Kursansvarig
Oxana Smirnova
Universitetslektor
Kursen ges: läsperiod 1, höstterminen.
Kort om kursen
Kursens övergripande mål är att studenterna ska lära sig grunderna i den klassiska mekaniken med utgångspunkt från minsta verkans princip, med betoning på symmetrier och bevarandelagar, samt speciell relativitetsteori med betoning på relativistisk kinematik
På kursen lär du dig hur man använder Lagrange-formalismen, får en introduktion till Hamilton-formalismen, användningen av begränsningar och Lagrange-multiplikatorer, en allmän behandling av tvåkroppsproblemet och Keplers lagar, Lorentztransformationer, fyra vektorer och relativistisk kinematik.
Kurssida i Canvas
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Kursplan
Kursansvarig
Malin Sjödahl
Universitetslektor
Kursen ges: läsperiod 1, höstterminen.
Om kursen
Kursen ger grundläggande kunskaper om tillverkning och karakterisering av halvledaranordningar på nanometerskalan. Fokus ligger på moderna material och bearbetningstekniker med nanoteknik som huvudtema. De flesta av processerna är allmänna och tillämpas i traditionell Si-baserad IC-teknik såväl som i avancerad III-V-teknik och MEMS / NEMS-tillverkning.
Läs mer om kursen Process- och komponentteknologi på lärplattformen Canvas (på engelska).
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Kursansvarig
Claes Thelander
Universitetslektor
Kursen ges: läsperiod 1, höstterminen.
Om kursen
På kursen lär du dig om olika typer av acceleratorer för produktion av fotoner och neutroner för forskning.
Du får lära dig mer om metoder för att producera fotoner med starkt relativistiska elektronstrålar i kombination med specialmagneter, som kallas undulatorer, och metoden för att producera neutroner genom att låta en relativistisk protonstråle träffa ett mål.
Du får även lära dig om experimentstationerna, de experimentella metoderna och de olika typerna av forskning som kan utföras med neutroner och fotoner.
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Kursansvarig
Francesca Curbis
Universitetslektor
Andra institutioner
Kursen ges på kvartsfart varje termin och är en distanskurs.
Om kursen
I den här kursen får du träna på att skriva korrekt och vårdad engelska inom akademiska genrer. Du får öva på att både reflektera över och producera akademiska texter samt jobba med praktisk grammatik anpassad för akademiskt skrivande. Dessutom lär du dig att hantera källor och referera till dem på rätt sätt.
Mer information
Grundläggande kurser – höstterminen, läsperiod 2
Kursen ges: läsperiod 2, höstterminen.
Tidigare kurskod: ASTC01
Om kursen
Denna tvärvetenskapliga kurs behandlar frågorna som rör liv i universum. Var kan det finnas liv? Måste det vara en planet som vår jord? Hur utvecklas liv på en planet? Hur extrema förhållanden klarar liv? Vi diskuterar dessa och liknande frågor ur fysikaliska, biologiska och sociala perspektiv.
I kursen tar vi också upp metoder för att upptäcka och utforska planeter kring andra stjärnor (exoplaneter) och sökandet efter intelligent liv i universum och möjliga filosofiska och andra konsekvenser av en sådan upptäckt.
Kurssida i Canvas
Kursansvarig
Jens Hoeijmakers
Biträdande universitetslektor
Kursen ges: läsperiod 2, vårterminen och höstterminen.
Tidigare kurskod: FYTB13
Om kursen
Kursens övergripande mål är att du ska lära sig grunderna i den elektromagnetiska fältteorin med utgångspunkt i Maxwells ekvationer och Lorentzkraften. På kursen lär du dig att tillämpa och lösa Maxwells ekvationer, den potentiella formuleringen, hur man behandlar polarisations- och magnetiseringsfenomen, energitransport, gränsförhållanden och elektromagnetiska vågor. Du lär dig också några grundläggande vektoranalyser och relaterade integrerade satser som behövs för att lösa elektromagnetiska problem.
Kurssida i Canvas
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Kursansvariga lärare
Korinna Zapp - höstterminen
Universitetslektor
Rikkert Frederix - vårterminen
Universitetslektor
Kursen ges: läsperiod 2, höstterminen.
Tidigare kurskod: ASTA33
Om kursen
Kurssida i Canvas
Kursansvarig
Ross Church
Universitetslektor
Kursen ges: läsperiod 2, höstterminen
Om kursen
Det här är en introduktionskurs i kvantmekanik. Först får du en kort historisk bakgrund och sedan diskuterar vi kvantteorins grundidéer och postulat. Därefter får du en introduktion till Schrödingers vågekvation och du får möjlighet att lära dig hur man löser det för potentialer i en dimension, såsom brunnar och barriärer. Detta följs av begrepp och formalism hos operatörer, observerbara och mätningar i kvantmekanik. Kursen avslutas med att diskutera kvantmodellen för en harmonisk oscillator och introducera väteatomen som ett grundläggande exempel på det som kallas för rund, tredimensionell kvantmekanik.
Läs mer om kursen Grundläggande kvantmekanik på lärplattformen Canvas (på engelska).
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Kursansvarig
Peter Samuelsson
Professor
Kursen ges: läsperiod 2, höstterminen.
Om kursen
Kursen avser att ge dig möjlighet att träna användningen av matematiska och numeriska metoder för att studera problem inom främst den klassiska fysiken. Speciellt behandlas den komplexa Fouriertransformen och differentialekvationer, med tillämpningar på olika system.
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Kursansvarig
Andreas Wacker
Professor
Grundläggande kurser – vårterminen, läsperiod 1
Kursen ges: läsperiod 1, vårterminen
Kort om kursen
Detta är en kurs i atom- och molekylär fysik. Innan du påbörjar kursen är det viktigt att du förstår och kan använda Schrödinger-ekvationen. Vi börjar med teorin om vinkelmoment, för att fullt ut förstå kvantmekaniken i runda system som atomer. Vi undersöker teorin och spektra för en-, två- och många elektronjoner och diskuterar spektroskopi och andra tekniker som används för att undersöka dem.
Vi diskuterar också bindning och struktur av molekyler och moderna tillämpningar av atom- och molekylär fysik - till exempel Boose-Einstein kondensat och synkrotronstrålningsbaserad forskning.
Läs mer om kursen Atom- och molekylfysik, FYSB24, på lärplattformen Canvas (på engelska).
Schema
Senaste schema för kursen Atom- och molekylfysik, FYSB24, i schemaverktyget TimeEdit.
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Kursansvarig
Tomas Brage
Professor
Kursen ges: läsperiod 1, vårterminen (från och med 2025)
Om kursen
Kursens syfte är att behandla grundläggande frågor om vad vetenskap och den vetenskapliga metoden är; vad som skiljer god och riktig vetenskap från pseudovetenskap, från charlataneri och fusk; förhållandet mellan tro och vetande, religion och naturvetenskap; antropocentricitet och genusperspektiv inom naturvetenskap; och naturvetenskapens samhörighet med andra skapande verksamheter som målning, skulptur och komposition.
Läs mer
Läs mer om kursen Den vetenskapliga metoden, MNXA19, på lärplattformen Canvas (på engelska).
Kursansvarig
Leif Lönnblad
Professor
Kursen ges: läsperiod 1, både höstterminen och vårterminen.
Kort om kursen
På den här kursen lär du dig hur centrala begrepp inom fasta tillståndets fysik kan användas för att modellera fysiska effekter. Du introduceras till kristallstruktur, gittersvängningar, bandstruktur och frielektronmodellen, ledare, halvledare och isolatorer.
Läs mer om kursen Fasta tillståndets fysik, FYSC23, på lärplattformen Canvas (på engelska)
Schema
Senaste schema för kursen Fasta tillståndets fysik, FYSC23, i schemaverktyget TimeEdit.
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Kursansvarig
Claudio Verdozzi
Universitetslektor
Kursen ges på kvartsfart under hela vårterminen.
Om kursen
Kursen syftar till att studenten, efter avslutad kurs, ska ha tillägnat sig en introduktion till ett genusperspektiv på fysik med ett fokus på universitetsnivåns forskning och utbildning.
Läs mer om kursen Fysik och genus, MNXB03, på lärplattformen Canvas (på engelska).
Ansökan
Kursansvarig
Tomas Brage
Professor
Kursen ges: läsperiod 1, vårterminen
Kort om kursen
Kursen ger en introduktion till termodynamikens huvudsatser och deras innebörd. Särskild vikt fästs vid de centrala begreppen jämvikt, entropi och statistisk vikt.
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Huvudlärare
Erik van Loon
Biträdande universitetslektor
Kursen ges: läsperiod 1, vårterminen. Kursen ges på heltid.
Undervisningsspråk: svenska.
Om kursen
Kursen ger dels en grundläggande genomgång av fysikmoment, som är viktiga för utbildningen, och dels av tillämpningar av fysiken inom miljöområdet.
Fysikområden: Energi och energiflöden med anknytning till termodynamiken och desshuvudsatser. Ellära med inriktning mot effekt, elektromagnetiska fält och elproduktion. Vågrörelselära med tonvikt på akustik, fotometri och vågoptik. Vidare ingår atom- och kärnfysik.
Miljöinriktning: Energi, energiflöden och termodynamik behandlas utförligt för att skapa förståelse för principerna för energiomvandling (vind-, vatten- sol- och kärnenergi), jordens strålningsbalans och förändringar i den (globala flöden med konvektionens betydelse för väder och klimat), energiflöden (värmetransport och värmemaskiner) samt energiutnyttjande (verkningsgrad, energikvalitet och energihushållning). Termodynamiken behandlas såväl klassiskt som utgående från fotonbegreppet.
Inom elläraområdet behandlas elektromagnetisk strålning, dess ursprung, utbredning och möjliga hälsopåverkan. Dessutom ingår principerna för teknik som används vid elproduktion (växelströmsgeneratorer, solceller med flera).
Vågrörelseläran omfattar begrepp som interferens, resonans, buller och ljuddämpning och deras inverkan på miljö/arbetsmiljö. Joniserande och icke-joniserande strålning behandlar alfa-, beta- och fotonstrålningens uppkomst, egenskaper, detektering och fysiologiska effekter. I kursen ingår också kännedom om och användning av verktyg för insamling, bearbetning och tolkning av fysikaliska data.
Läs mer om kursen Miljöfysik, FYSA25, på lärplattformen Canvas.
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Kursansvarig
Anna-Lena Sahlberg
Universitetslektor
Kursen ges: läsperiod 1, vårterminen.
Ny kurskod från vårterminen 2026 (tidigare kurskod: ASTA34).
Om kursen
Kursen behandlar grundläggande områden inom strålnings- och plasmafysik som är nödvändiga för förståelsen av den strålning som utsändes från stjärnors yttre delar (atmosfärer). Astronomiska observationer täcker det elektromagnetiska spektret allt från röntgen till mikrovågor.
I kursen studerar du grundläggande egenskaper hos stjärnor och deras atmosfärer: effekter av temperatur, tryck, kemiska ymnigheter och stjärnors rotation. Solatmosfären. Stjärnors spektra och uppkomsten av spektrallinjer. Konvektion och granulation. Termodynamisk jämvikt och avvikelser därifrån. Oscillationer och stjärnseismologi. Magnetism och magnetiska aktivitetscykler. Massförlust: stjärnkoronor och stjärnvindar.
Kurssida i Canvas
Kursansvarig
Nils Ryde
Professor
Grundläggande kurser – vårterminen, läsperiod 2
Kursen ges: läsperiod 2, både vårterminen och höstterminen.
Tidigare kurskod: FYTB13
Om kursen
Kursens övergripande mål är att du ska lära sig grunderna i den elektromagnetiska fältteorin med utgångspunkt i Maxwells ekvationer och Lorentzkraften. På kursen lär du dig att tillämpa och lösa Maxwells ekvationer, den potentiella formuleringen, hur man behandlar polarisations- och magnetiseringsfenomen, energitransport, gränsförhållanden och elektromagnetiska vågor. Du lär dig också några grundläggande vektoranalyser och relaterade integrerade satser som behövs för att lösa elektromagnetiska problem.
Kurssida i Canvas
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Kursansvariga lärare
Korinna Zapp - höstterminen
Universitetslektor
Rikkert Frederix - vårterminen
Universitetslektor
Kursen ges: läsperiod 2, vårterminen.
Om kursen
Kursen täcker grundläggande vektoranalys och fluiddynamik, med fokus på storskaliga system och flöden i roterande system. Exempel och tillämpningar hämtas företrädesvis från oceanografi, meteorologi och astronomi.
Kursen är på grundnivå och ingår i huvudområdet fysik vid den naturvetenskapliga fakulteten och ges vid institutionen för astronomi och teoretisk fysik.
Kurssida i Canvas
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Kursplan
Kursplan för Fluiddynamik, FYTA14 på Lunds universitets centrala webbplats
Huvudlärare
Oscar Agertz
Universitetslektor
Kursen ges: läsperiod 2, vårterminen.
Ny kurskod från vårterminen 2026: FYSD31.
Om kursen
Varför bör man studera förbränning? Ett skäl är att det en viktig energikälla i världen då mer än 85% av all energianvändning har sitt ursprung I förbränning och att energibehovet ökar med 3% per år. Ett annat skäl är att kunskaper i förbränning är viktiga för framtidens ingenjörer för att kunna effektivisera förbränningsprocesser och utveckla dem så att de ger lägre utsläpp av skadliga föroreningar som till exempel kolväten, NOx, dioxiner och sot.
Forskning på nya förnyelsebara bränslen möjliggör en övergång till ett framtida hållbart samhälle. Kursen ger de grundläggande betingelserna för förbränningsfenomen, och inkluderar bland annat termodynamik, kemisk kinetik, självantändningsprocesser, flammors struktur, värme- och masstransport, och hur luftburna föroreningar bildas vid förbränning. Med detta som grund skapas en förståelse för hur energi- och miljöproblem är relaterade till förbränning i praktiska förbränningssystem.
Läs mer om kursen Grundläggande förbränning, FYSD11, på lärplattformen Canvas (på engelska).
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Schema
Senaste schema för kursen Grundläggande förbränning, FYSD11, i schemaverktyget TimeEdit.
Kursplan
Kursplan för Grundläggande förbränning, FYSD11, på Lunds universitets centrala webbplats.
Kursansvarig
Alexander Konnov
Professor
Kursen ges: läsperiod 2, vårterminen. (Från och med 2024 ges kursen bara på vårterminen).
Om kursen
Kursen utvecklar en förståelse för atomkärnan, baserat på makroskopiska och mikroskopiska modeller. Under kursen lär vi oss att bedöma användbarhet och begränsningar hos de olika modeller som används för att beskriva de många aspekterna av atomkärnor, samt deras excitationer och sönderfall.
Vi går igenom generella kvantmekaniska begrepp och applicerar dem i kärnfysiken. Den experimentella delen av kursen hjälper dig att förstå hur radioaktiv strålning uppstår, hur den växelverkar med materia och hur den kan detekteras, samt dess relevans i vetenskap och samhälle. Denna del av kursen stöds av föreläsningar om pågående forskning inom grundläggande eller tillämpad kärnfysik.
Läs mer om kursen Kärnfysik, FYSC22, på lärplattformen Canvas (på engelska).
Schema
Senaste schema för kursen Kärnfysik, FYSC22, i schemaverktyget TimeEdit.
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Huvudlärare
Luis Sarmiento Pico
Universitetslektor
Kursen ges: läsperiod 2, vårterminen
Om kursen
Vilka är materiens grundläggande beståndsdelar och vilka krafter verkar på dem? I det vetenskapliga forskningsämnet partikelfysik behandlar vi de grundläggande principerna för vår värld och hur materiens grundläggande beståndsdelar interagerar med varandra för att producera den värld vi ser. Denna förståelse formuleras matematiskt i teorin som kallas standardmodellen. I denna kurs får du en introduktion till beståndsdelarna och krafterna i standardmodellen.
Den experimentella aspekten av kursen täcker både de tekniska principerna för stora acceleratorer, såsom 27 kilometers-omkretsen Large Hadron Collider, LHC, vid CERN, och detektorteknikerna i experimenten som mäter partiklarna som produceras i kollisionerna som produceras av acceleratorn.
Slutligen förs teori och experiment samman i diskussionen om möjliga förlängningar av standardmodellen, såsom kandidater för mörk materia och supersymmetriska partiklar, och de experimentella tekniker som används för att söka efter dem.
Det övergripande målet för kursen är att ge ett brett perspektiv på forskningsfältet och att lyfta fram några överraskande och spännande aspekter av partikelfysik som antimateria, neutrino-svängningar, kvarkinslutning och Higgs-mekanismen. I slutet av kursen är det möjligt att besöka det internationella partikelfysiklaboratoriet DESY i Hamburg. Besöket kommer att vägledas av forskare som arbetar på laboratoriet och visar några verkliga exempel på partikelfysikforskning.
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Kursansvarig
Christian Bierlich
Forskare
Examensarbete och praktikkurser
Kursen ges: både höstterminen och vårterminen.
FYSK04 ersätter FYSK03, FYTK03 och ASTK03.
Om kursen
Detta är kursen som innehåller vårt kandidatexamensarbete. Kursen är reserverad för programstudenter inom fysikområdet. Kursen läses på halvfart under hela terminen.
Du väljer i samråd med handledare och examinator en självständig examensuppgift som omfattar 15 högskolepoäng. Uppgiften kan vara experimentell eller teoretisk. Uppgiften kan antingen anknyta till aktuella vetenskapliga projekt vid institutionen, eller till problemställningar inom ämnesområdet vid företag eller andra institutioner inom eller utom universitetet. Om arbetet utförs utanför institutionen ska det även finnas en handledare på institutionen.
Villkor
För att på börja ditt examensarbete måste du:
- Upprätta en plan för examensprojektet tillsammans med din handledare.
- Lämna in din undertecknade plan till institutionens samordnare för examensarbeten.
Ansök till kursen
Kurssida i Canvas
Frågor
Vår koordinator för examensarbeten svarar på alla frågor om examensarbeten och praktik inom ramen för fysiska institutionens utbildningar.
Oxana Smirnova
email: diploma_office [at] fysik [dot] lu [dot] se (diploma_office[at]fysik[dot]lu[dot]se)
Kursen ges: både höstterminen och vårterminen.
Kort om kursen
Kursen ersätter FYSB06.
Kurssida i Canvas
Frågor
Vår koordinator för examensarbeten svarar på alla frågor om examensarbeten och praktik inom ramen för Fysiska institutionens utbildningar.
Oxana Smirnova
diploma_office [at] fysik [dot] lu [dot] se (diploma_office[at]fysik[dot]lu[dot]se)