Kurser på grundnivå
Börja plugga fysik
De första kurserna du läser på universitetet är på grundnivå. Kurser på grundnivå kan finnas i tre nivåer, grundkurser, fortsättningskurser och kandidatkurser. Kurserna ges i samarbete med flera andra institutioner, fakulteter och forskningsmiljöer vid Lunds universitet. Samtliga kurser ges på engelska, om inte annat anges i kurspresentationerna på den här sidan.
Kurser som ges både på hösten och våren
Kursen ges: läsperiod 1, både höstterminen och vårterminen.
Kort om kursen
Detta är en kurs i atom- och molekylär fysik. Innan du påbörjar kursen är det viktigt att du förstår och kan använda Schrödinger-ekvationen. Vi börjar med teorin om vinkelmoment, för att fullt ut förstå kvantmekaniken i runda system som atomer. Vi undersöker teorin och spektra för en-, två- och många elektronjoner och diskuterar spektroskopi och andra tekniker som används för att undersöka dem.
Vi diskuterar också bindning och struktur av molekyler och moderna tillämpningar av atom- och molekylär fysik - till exempel Boose-Einstein kondensat och synkrotronstrålningsbaserad forskning.
Läs mer om kursen Atom- och molekylfysik, FYSB24, på lärplattformen Canvas (på engelska).
Schema
Senaste schema för kursen Atom- och molekylfysik, FYSB24, i schemaverktyget TimeEdit.
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Kursansvarig
Tomas Brage
Professor – kursansvarig vårterminen
Mathieu Gisselbrecht
Universitetslektor – kursansvarig höstterminen
Kursen ges: läsperiod 2, vårterminen och höstterminen. OBS! Kursen har nyligen bytt läsperiod.
Om kursen
Kursens övergripande mål är att du ska lära sig grunderna i den elektromagnetiska fältteorin med utgångspunkt i Maxwells ekvationer och Lorentzkraften. På kursen lär du dig att tillämpa och lösa Maxwells ekvationer, den potentiella formuleringen, hur man behandlar polarisations- och magnetiseringsfenomen, energitransport, gränsförhållanden och elektromagnetiska vågor. Du lär dig också några grundläggande vektoranalyser och relaterade integrerade satser som behövs för att lösa elektromagnetiska problem.
Kurssida i Canvas
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Kursplan
Kursplan för Elektromagnetism, FYTB13 på Lunds universitets centrala webbplats
Huvudlärare
Johan Rathsman
Universitetslektor
Korinna Zapp
Forskare
Rikkert Frederix
Universitetslektor
Kursen ges: läsperiod 1, både höstterminen och vårterminen.
Kort om kursen
På den här kursen lär du dig hur centrala begrepp inom fasta tillståndets fysik kan användas för att modellera fysiska effekter. Du introduceras till kristallstruktur, gittersvängningar, bandstruktur och frielektronmodellen, ledare, halvledare och isolatorer.
Läs mer om kursen Fasta tillståndets fysik, FYSC23, på lärplattformen Canvas (på engelska)
Schema
Senaste schema för kursen Fasta tillståndets fysik, FYSC23, i schemaverktyget TimeEdit.
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Kursansvarig
Claudio Verdozzi
Universitetslektor
Tre kurser ingår i introduktionen på kandidatprogrammet i fysik. Du måste vara antagen på ett naturvetenskapligt kandidatprogram för att kunna läsa kurserna. Kurserna ges under den första terminen på programmet (på internationella programmet ges de andra terminen) och de heter:
- Fysik: Introduktion till universitetsfysik, med mekanik och ellära, FYSA12, 15 högskolepoäng
- Fysik: Introduktion till universitetsfysik, med optik, våglära och kvantfysik, FYSA13, 7.5 högskolepoäng
- Fysik: Introduktion till universitetsfysik, med termodynamik, klimat och experimentell metodik, FYSA14, 7.5 högskolepoäng
Mer information om de tre kurserna finns nedan.
Kursen ges: läsperiod 1, både höstterminen och vårterminen. Kursen ges på heltid.
Undervisningsspråk: Kursen ges på svenska under höstterminer. Enstaka moment ges och examineras på engelska, vilket omfattar högst 1,5 högskolepoäng i form av laborationer eller inlämningsuppgifter. Under vårterminer ges kursen i sin helhet på engelska.
Kort om kursen
Kursen är en obligatorisk kurs på grundnivå för en naturvetenskaplig kandidatexamen i fysik. Kursen kan bara sökas inom naturvetenskapliga utbildningsprogram. Den ger en introduktion till universitetsfysiken, som en grund för fortsatta studier i fysik. Speciellt lyfts grundläggande mekanik och ellära som fundament för övrig fysik.
Schema
Kursplan
Huvudlärare
Magnus Borgström – höstterminen
Professor
Johan Zetterberg – höstterminen
Universitetslektor
Jan Knudsen – höstterminen
Universitetslektor
Elizabeth Blackburn – vårterminen
Professor
Christian Brackmann – vårterminen
Forskare
Kursen ges: läsperiod 2, både höstterminen och vårterminen.
Undervisningsspråk: Kursen ges på svenska under höstterminen, och på engelska under vårterminen.
Kort om kursen
Kursen är en obligatorisk kurs på grundnivå för en naturvetenskaplig kandidatexamen i fysik. Kursen kan bara sökas inom naturvetenskapliga utbildningsprogram. Kursen syftar till att ge grundläggande kunskaper i optik, våglära och kvantfysik, samt deras tillämpningar i forskning och samhälle.
Schema
Kursplan
Kursansvarig
Elna Heimdal Nilsson
Universitetslektor – kursansvarig höstterminen
Vincent Hedberg
Universitetslektor – kursansvarig vårterminen
Kursen ges: läsperiod 2, både höstterminen och vårterminen.
Undervisningsspråk: Kursen ges på svenska under höstterminen, och på engelska under vårterminen.
Kort om kursen
Kursen är en obligatorisk kurs på grundnivå för en naturvetenskaplig kandidatexamen i fysik. Kursen kan bara sökas inom naturvetenskapliga utbildningsprogram.
Kursen syftar till att ge grundläggande kunskaper i termodynamik och jordens klimat samt övning i att utföra, tolka och beskriva resultaten av fysikaliska experiment (experimentell metodik).
Schema
Kursplan
Kursansvarig
Anna-Lena Sahlberg
Biträdande universitetslektor – kursansvarig höstterminen
Thi Kim Cuong Le
Biträdande universitetslektor – kursansvarig vårterminen
Kursen ges: läsperiod 2, både höstterminen och vårterminen (från och med 2024 ges kursen bara på vårteminen).
Kort om kursen
Kursen utvecklar en förståelse för atomkärnan, baserat på makroskopiska och mikroskopiska modeller. Under kursen lär vi oss att bedöma användbarhet och begränsningar hos de olika modeller som används för att beskriva de många aspekterna av atomkärnor, samt deras excitationer och sönderfall.
Vi går igenom generella kvantmekaniska begrepp och applicerar dem i kärnfysiken. Den experimentella delen av kursen hjälper dig att förstå hur radioaktiv strålning uppstår, hur den växelverkar med materia och hur den kan detekteras, samt dess relevans i vetenskap och samhälle. Denna del av kursen stöds av föreläsningar om pågående forskning inom grundläggande eller tillämpad kärnfysik.
Läs mer om kursen Kärnfysik, FYSC22, på lärplattformen Canvas (på engelska).
Schema
Senaste schema för kursen Kärnfysik, FYSC22, i schemaverktyget TimeEdit.
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Huvudlärare
Dirk Rudolph
Professor – kursansvarig vårterminen
Luis Gerardo Sarmiento
Universitetslektor – kursansvarig höstterminen
Kursen ges: läsperiod 2, både höstterminen och vårterminen (från och med 2024 ges kursen bara på vårteminen).
Om kursen
Vilka är materiens grundläggande beståndsdelar och vilka krafter verkar på dem? I det vetenskapliga forskningsämnet partikelfysik behandlar vi de grundläggande principerna för vår värld och hur materiens grundläggande beståndsdelar interagerar med varandra för att producera den värld vi ser. Denna förståelse formuleras matematiskt i teorin som kallas standardmodellen. I denna kurs får du en introduktion till beståndsdelarna och krafterna i standardmodellen.
Den experimentella aspekten av kursen täcker både de tekniska principerna för stora acceleratorer, såsom 27 kilometers-omkretsen Large Hadron Collider, LHC, vid CERN, och detektorteknikerna i experimenten som mäter partiklarna som produceras i kollisionerna som produceras av acceleratorn.
Slutligen förs teori och experiment samman i diskussionen om möjliga förlängningar av standardmodellen, såsom kandidater för mörk materia och supersymmetriska partiklar, och de experimentella tekniker som används för att söka efter dem.
Det övergripande målet för kursen är att ge ett brett perspektiv på forskningsfältet och att lyfta fram några överraskande och spännande aspekter av partikelfysik som antimateria, neutrino-svängningar, kvarkinslutning och Higgs-mekanismen. I slutet av kursen är det möjligt att besöka det internationella partikelfysiklaboratoriet DESY i Hamburg. Besöket kommer att vägledas av forskare som arbetar på laboratoriet och visar några verkliga exempel på partikelfysikforskning.
Schema
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Kursansvarig
Alice Ohlson
Biträdande universitetslektor
Grundläggande kurser – höstterminen, läsperiod 1
Kursen ges: läsperiod 1 och 2 under höstterminen.
Kort om kursen
Kursen ger en orienterings i modern astronomi. Här får du lära dig om: Stjärnhimlen och dess rörelse. Tidsbegrepp. Astronomiska teleskop och observationsmetoder. Stjärnornas avstånd och deras rörelser i rymden. Solen och solsystemet. Stjärnornas livscykel. Vintergatan och andra galaxer. Universums övergripande egenskaper.
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Kursansvarig
Nils Ryde
Kursen ges: läsperiod 1, höstterminen.
Om kursen
Kursen riktar sig till studerande inom masterprogrammet i astrofysik som saknar tidigare astrofysikstudier.
Kursen ger en översikt av modern astronomi, dess forskningsmetoder och resultat, där fysikaliska lagar sätts in i sitt sammanhang för att ge en helhetsbild av vår nutida uppfattning om universum, dess uppkomst och utveckling.
I kursen behandlas olika delområden av astronomin, såsom astronomiska instrument och observationsmetoder, stjärnornas egenskaper, rörelse, stjärnors bildande och utveckling, planetsystemet och dess uppkomst, Vintergatan och andra galaxer, teorier för universums utveckling. I övningsmomentet ingår bland annat observationsövningar både av solen och natthimlen.
Kurssida i Canvas
Ansökan
Kursen ges: läsperiod 1, höstterminen.
Tidigare kurskod: MNXB01
Om kursen:
Kursen omfattar breda programmeringsaspekter som är väsentliga för naturvetare. Följande tas upp på kursen:
- Användning av ett UNIX-baserat operativsystem, till exempel Linux
- Översikt över användning av programmering i olika naturvetenskapliga områden(dataanalys, simulering et cetera)
- Översikt över vanliga programspråk, till exempel C++ och Java
- Grundläggande begrepp i objektorienterad programdesign
- Grundläggande programutvecklingsteknik med ett språk (C++), användning av standard programbyggnadsverktyg i en UNIX-baserad miljö, till exempel Linux (gmake, gcc)
- Praktiska övningar i dataanalys och simulering
- Grundläggande metoder för programutveckling i samarbete med andra
- Om distribuerad databehandling
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Kursansvarig
Oxana Smirnova
Universitetslektor
Kursen ges: läsperiod 1, höstterminen. OBS! Kursen ges bara en gång om året.
Kort om kursen
Kursens övergripande mål är att studenterna ska lära sig grunderna i den klassiska mekaniken med utgångspunkt från minsta verkans princip, med betoning på symmetrier och bevarandelagar, samt speciell relativitetsteori med betoning på relativistisk kinematik
På kursen lär du dig hur man använder Lagrange-formalismen, får en introduktion till Hamilton-formalismen, användningen av begränsningar och Lagrange-multiplikatorer, en allmän behandling av tvåkroppsproblemet och Keplers lagar, Lorentztransformationer, fyra vektorer och relativistisk kinematik.
Kurssida i Canvas
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Kursplan
Huvudlärare
Stefan Prestel
Biträdande universitetslektor
Kursen ges: läsperiod 1, höstterminen.
Om kursen
Kursen ger grundläggande kunskaper om tillverkning och karakterisering av halvledaranordningar på nanometerskalan. Fokus ligger på moderna material och bearbetningstekniker med nanoteknik som huvudtema. De flesta av processerna är allmänna och tillämpas i traditionell Si-baserad IC-teknik såväl som i avancerad III-V-teknik och MEMS / NEMS-tillverkning.
Läs mer om kursen Process- och komponentteknologi på lärplattformen Canvas (på engelska).
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Kursansvarig
Claes Thelander
Universitetslektor
Kursen ges: läsperiod 1, höstterminen.
Om kursen
På kursen lär du dig om olika typer av acceleratorer för produktion av fotoner och neutroner för forskning.
Du får lära dig mer om metoder för att producera fotoner med starkt relativistiska elektronstrålar i kombination med specialmagneter, som kallas undulatorer, och metoden för att producera neutroner genom att låta en relativistisk protonstråle träffa ett mål.
Du får även lära dig om experimentstationerna, de experimentella metoderna och de olika typerna av forskning som kan utföras med neutroner och fotoner.
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Frågor
Besök MAX-IV:s webbplats för mer information om dess utbildningar (på engelska).
Kursansvarig
Francesca Curbis
Universitetslektor
Andra institutioner
Kursen ges: läsperiod 1, höstterminen.
Om kursen
Under kursen kommer du att läsa och diskutera engelska texter av olika slag, både skönlitteratur och facklitteratur. Du kommer också att få öva på att skriva akademiska texter och hålla muntliga presentationer på engelska. De kunskaper och den kompetens i engelska som du får via denna kurs kommer du att ha nytta av både under din fortsatta utbildning i fysik/naturvetenskap och senare i arbetslivet och när du ska konkurrera om de bästa jobben.
Mer information
Läs mer om kursen Engelska för naturvetare, ENGF01, på språk- och litteraturcentrums webbplats.
Grundläggande kurser – höstterminen, läsperiod 2
Kursen ges: läsperiod 2, höstterminen.
Om kursen
Kursen syftar till att utveckla en förståelse för de viktigaste materialanalysverktygen för nanostrukturer. Att förstå hur varje teknik fungerar, vilken information den kan ge och hur man tolkar informationen. Fokus ligger på tekniker som ger morfologisk, strukturell och kompositionsinformation.
För närvarande är kursen uppdelad i två delar:
- Den första och större delen av kursen täcker elektronmikroskopanalys, inklusive både SEM och TEM och tillhörande metoder. Ämnen inkluderar grundläggande principer inom elektronmikroskopi; avbildning och hur man förstår och tolkar bilder; elektrondiffraktionens principer, tolkning och förvärv; och kompositionsanalys i elektronmikroskopi med röntgen- och elektronenergiförlust-spektroskopi.
- Den andra delen av kursen presenterar tekniker för analys av yta, med tonvikt på olika teknikers fördelar och användningsområden och hur resultat ska tolkas.
Läs mer om kursen Analys på nanoskalan, FYSD21, på lärplattformen Canvas (på engelska).
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Kursansvarig
Reine Wallenberg
Professor
Kursen ges: läsperiod 2, höstterminen.
Om kursen
Denna tvärvetenskapliga kurs behandlar frågorna som rör liv i universum. Var kan det finnas liv? Måste det vara en planet som vår jord? Hur utvecklas liv på en planet? Hur extrema förhållanden klarar liv? Vi diskuterar dessa och liknande frågor ur fysikaliska, biologiska och sociala perspektiv.
I kursen tar vi också upp metoder för att upptäcka och utforska planeter kring andra stjärnor (exoplaneter) och sökandet efter intelligent liv i universum och möjliga filosofiska och andra konsekvenser av en sådan upptäckt.
Kurssida i Canvas
Kursen ges: läsperiod 1 och 2 under höstterminen.
Kort om kursen
Kursen ger en orienterings i modern astronomi. Här får du lära dig om: Stjärnhimlen och dess rörelse. Tidsbegrepp. Astronomiska teleskop och observationsmetoder. Stjärnornas avstånd och deras rörelser i rymden. Solen och solsystemet. Stjärnornas livscykel. Vintergatan och andra galaxer. Universums övergripande egenskaper.
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Kursansvarig
Nils Ryde
Kursen ges: läsperiod 2, höstterminen.
Undervisningsspråk: engelska
Kursinnehåll
På kursen får du lära dig om följande: Egenskaper hos Vintergatan och andra galaxer av olika typer, beträffande uppbyggnad, kemisk utveckling och samspelet mellan stjärnor och det interstellära mediet. Metoder för avstånds- och massbestämning. Mörk materia. Hubbles lag och universums expansion. Observationer och modellbeskrivningar av aktiva galaxkärnor, speciellt kvasarer. Universums masstäthet och geometri. Teoretiska modeller för universum, jämförelser med observationer. Kärnsyntes i det tidiga universum. Kosmologisk bakgrundsstrålning. Mörk energi.
Kurssida i Canvas
Kursen ges: läsperiod 2, både höstterminen och vårterminen.
Från och med 2024 ges kursen bara på höstterminen.
Kort om kursen
Det här är en introduktionskurs i kvantmekanik. Först får du en kort historisk bakgrund och sedan diskuterar vi kvantteorins grundidéer och postulat. Därefter får du en introduktion till Schrödingers vågekvation och du får möjlighet att lära dig hur man löser det för potentialer i en dimension, såsom brunnar och barriärer. Detta följs av begrepp och formalism hos operatörer, observerbara och mätningar i kvantmekanik. Kursen avslutas med att diskutera kvantmodellen för en harmonisk oscillator och introducera väteatomen som ett grundläggande exempel på det som kallas för rund, tredimensionell kvantmekanik.
Läs mer om kursen Grundläggande kvantmekanik på lärplattformen Canvas (på engelska).
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Kursansvarig
Peter Samuelsson
Professor
Kursen ges: läsperiod 2, både höstterminen och vårterminen.
Från och med 2024 ges kursen bara på höstterminen.
Kort om kursen
Kursen avser att ge dig möjlighet att träna användningen av matematiska och numeriska metoder för att studera problem inom främst den klassiska fysiken. Speciellt behandlas den komplexa Fouriertransformen och differentialekvationer, med tillämpningar på olika system.
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Kursansvarig
Andreas Wacker
Professor
Grundläggande kurser – vårterminen, läsperiod 1
Kursen ges på kvartsfart under hela vårterminen.
Om kursen
Kursen syftar till att studenten, efter avslutad kurs, ska ha tillägnat sig en introduktion till ett genusperspektiv på fysik med ett fokus på universitetsnivåns forskning och utbildning.
Läs mer om kursen Fysik och genus, MNXB03, på lärplattformen Canvas (på engelska).
Ansökan
Kursansvarig
Tomas Brage
Professor
Kursen ges: vårterminen, kvartsfart.
Om kursen
I kursen ingår teori (3 högskolepoäng) och ett projektarbete (4,5 högskolepoäng). Syftet med teoridelen är att ge dig möjlighet att bekanta dig med genusvetenskapens terminologi, dess ämne och forskning. Under projektet är målet att ge dig möjlighet att undersöka någon del av din egen utbildning eller undervisning ur ett könsperspektiv.
Läs mer om kursen Genus i naturvetenskap och teknik, MNXB02, på lärplattformen Canvas (på engelska).
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Kursansvarig
Tomas Brage
Professor
Kursen ges: läsperiod 1, vårterminen. OBS! Kursen ges bara en gång om året.
Kort om kursen
Kursen ger en introduktion till termodynamikens huvudsatser och deras innebörd. Särskild vikt fästs vid de centrala begreppen jämvikt, entropi och statistisk vikt.
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Huvudlärare
Erik van Loon
Biträdande universitetslektor
Kursen ges: läsperiod 1, vårterminen. Kursen ges på heltid.
Undervisningsspråk: svenska.
Om kursen
Kursen ger dels en grundläggande genomgång av fysikmoment, som är viktiga för utbildningen, och dels av tillämpningar av fysiken inom miljöområdet.
Fysikområden: Energi och energiflöden med anknytning till termodynamiken och desshuvudsatser. Ellära med inriktning mot effekt, elektromagnetiska fält och elproduktion. Vågrörelselära med tonvikt på akustik, fotometri och vågoptik. Vidare ingår atom- och kärnfysik.
Miljöinriktning: Energi, energiflöden och termodynamik behandlas utförligt för att skapa förståelse för principerna för energiomvandling (vind-, vatten- sol- och kärnenergi), jordens strålningsbalans och förändringar i den (globala flöden med konvektionens betydelse för väder och klimat), energiflöden (värmetransport och värmemaskiner) samt energiutnyttjande (verkningsgrad, energikvalitet och energihushållning). Termodynamiken behandlas såväl klassiskt som utgående från fotonbegreppet.
Inom elläraområdet behandlas elektromagnetisk strålning, dess ursprung, utbredning och möjliga hälsopåverkan. Dessutom ingår principerna för teknik som används vid elproduktion (växelströmsgeneratorer, solceller med flera).
Vågrörelseläran omfattar begrepp som interferens, resonans, buller och ljuddämpning och deras inverkan på miljö/arbetsmiljö. Joniserande och icke-joniserande strålning behandlar alfa-, beta- och fotonstrålningens uppkomst, egenskaper, detektering och fysiologiska effekter. I kursen ingår också kännedom om och användning av verktyg för insamling, bearbetning och tolkning av fysikaliska data.
Läs mer om kursen Miljöfysik, FYSA25, på lärplattformen Canvas.
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Kursansvarig
Birgitta Svenningsson
Universitetslektor
Kursen ges: läsperiod 1, vårterminen.
Om kursen
Kursen behandlar grundläggande områden inom strålnings- och plasmafysik som är nödvändiga för förståelsen av den strålning som utsändes från stjärnors yttre delar (atmosfärer). Astronomiska observationer täcker det elektromagnetiska spektret allt från röntgen till mikrovågor.
I kursen studerar du grundläggande egenskaper hos stjärnor och deras atmosfärer: effekter av temperatur, tryck, kemiska ymnigheter och stjärnors rotation. Solatmosfären. Stjärnors spektra och uppkomsten av spektrallinjer. Konvektion och granulation. Termodynamisk jämvikt och avvikelser därifrån. Oscillationer och stjärnseismologi. Magnetism och magnetiska aktivitetscykler. Massförlust: stjärnkoronor och stjärnvindar.
Kurssida i Canvas
Grundläggande kurser – vårterminen, läsperiod 2
Kursen ges: läsperiod 2, vårterminen.
Om kursen
Kursens syfte är att behandla grundläggande frågor om vad vetenskap och den vetenskapliga metoden är; vad som skiljer god och riktig vetenskap från pseudovetenskap, från charlataneri och fusk; förhållandet mellan tro och vetande, religion och naturvetenskap; antropocentricitet och genusperspektiv inom naturvetenskap; och naturvetenskapens samhörighet med andra skapande verksamheter som målning, skulptur och komposition.
Ansökan
Kursansvarig
Leif Lönnblad
Professor
Kursen ges: läsperiod 2, vårterminen.
Om kursen
Kursen täcker grundläggande vektoranalys och fluiddynamik, med fokus på storskaliga system och flöden i roterande system. Exempel och tillämpningar hämtas företrädesvis från oceanografi, meteorologi och astronomi.
Kursen är på grundnivå och ingår i huvudområdet fysik vid den naturvetenskapliga fakulteten och ges vid institutionen för astronomi och teoretisk fysik.
Kurssida i Canvas
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Kursplan
Kursplan för Fluiddynamik, FYTA14 på Lunds universitets centrala webbplats
Huvudlärare
Oscar Agertz
Biträdande universitetslektor
Kursen ges: läsperiod 2, vårterminen.
Om kursen
Varför bör man studera förbränning? Ett skäl är att det en viktig energikälla i världen då mer än 85% av all energianvändning har sitt ursprung I förbränning och att energibehovet ökar med 3% per år. Ett annat skäl är att kunskaper i förbränning är viktiga för framtidens ingenjörer för att kunna effektivisera förbränningsprocesser och utveckla dem så att de ger lägre utsläpp av skadliga föroreningar som till exempel kolväten, NOx, dioxiner och sot.
Forskning på nya förnyelsebara bränslen möjliggör en övergång till ett framtida hållbart samhälle. Kursen ger de grundläggande betingelserna för förbränningsfenomen, och inkluderar bland annat termodynamik, kemisk kinetik, självantändningsprocesser, flammors struktur, värme- och masstransport, och hur luftburna föroreningar bildas vid förbränning. Med detta som grund skapas en förståelse för hur energi- och miljöproblem är relaterade till förbränning i praktiska förbränningssystem.
Läs mer om kursen Grundläggande förbränning, FYSD11, på lärplattformen Canvas (på engelska).
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Schema
Senaste schema för kursen Grundläggande förbränning, FYSD11, i schemaverktyget TimeEdit.
Kursplan
Kursplan för Grundläggande förbränning, FYSD11, på Lunds universitets centrala webbplats.
Kursansvarig
Alexander Konnov
Professor
Examensarbete och praktik
Kursen ges: både höstterminen och vårterminen.
Om kursen
I kursen väljer du i samråd med handledare att självständigt behandla en frågeställning inom astrofysiken. Inriktningen på arbetsuppgiften kan vara observationell, teknisk eller teoretisk. Arbetsuppgiften bör om möjligt anknyta till vid institutionen aktuella vetenskapliga projekt. Kursen ger dig möjlighet att applicera dina tidigare förvärvade kunskaper på en specifik uppgift och att tolka och värdera erhållna resultat, samt att presentera frågeställning, metoder och resultat i rapportform.
Kursen ges av Institutionen för astronomi och teoretisk fysik.
Kurssida i Canvas
Kursen ges: både höstterminen och vårterminen.
Om kursen
Detta är kursen som innehåller vårt kandidatexamensarbete. Kursen är reserverad för programstudenter inom fysikområdet. Kursen läses på halvfart under hela terminen.
Du väljer i samråd med handledare och examinator en självständig examensuppgift som omfattar 15 högskolepoäng. Uppgiften kan vara experimentell eller teoretisk. Uppgiften kan antingen anknyta till aktuella vetenskapliga projekt vid institutionen, eller till problemställningar inom ämnesområdet vid företag eller andra institutioner inom eller utom universitetet. Om arbetet utförs utanför institutionen ska det även finnas en handledare på institutionen.
Kursen har kurskod FYSK03 från och med vårterminen 2023.
Villkor
För att på börja ditt examensarbete måste du:
- Upprätta en plan för examensprojektet tillsammans med din handledare.
- Lämna in din undertecknade plan till institutionens samordnare för examensarbeten.
Ansök till kursen
Kurssida i Canvas
Frågor
Vår koordinator för examensarbeten svarar på alla frågor om examensarbeten och praktik inom ramen för fysiska institutionens utbildningar.
Oxana Smirnova
email: diploma_office [at] fysik [dot] lu [dot] se (diploma_office[at]fysik[dot]lu[dot]se)
Kursen ges: både höstterminen och vårterminen.
Om kursen
I kursen väljer du i samråd med handledare att självständigt behandla en frågeställning inom teoretisk fysik. Inriktningen på arbetsuppgiften kan vara experimentell eller teoretisk. Uppgiften bör om möjligt anknyta till vid institutionen aktuella vetenskapliga projekt. Kursen ger dig möjlighet att applicera dina tidigare förvärvade kunskaper på en specifik uppgift och att tolka och värdera erhållna resultat, samt att presentera frågeställning, metoder och resultat i rapportform.
Kursen ges av Institutionen för astronomi och teoretisk fysik.
Kurssida i Canvas
Kursen ges: både höstterminen och vårterminen.
Kort om kursen
Inom kursen planeras, genomförs och utvärderas en 7–8 veckors praktikplats på en arbetsplats med uppgifter relaterade till studentens utbildning. Handledaren utses på arbetsplatsen. Praktikern håller en arbetsbok under praktiken.
Kurssida i Canvas
Frågor
Vår koordinator för examensarbeten svarar på alla frågor om examensarbeten och praktik inom ramen för Fysiska institutionens utbildningar.
Oxana Smirnova
diploma_office [at] fysik [dot] lu [dot] se (diploma_office[at]fysik[dot]lu[dot]se)