Kurser på grundnivå
Börja plugga fysik
De första kurserna du läser på universitetet är på grundnivå. Du läser vanligtvis två kurser parallellt per läsperiod, och terminerna är indelade i två läsperioder. Kurserna ges i samarbete med flera institutioner och forskningsmiljöer vid Lunds universitet. Undervisningen sker på engelska, om inget annat anges.
Grundläggande kurser – höstterminen, första läsperioden
Kursen ges: läsperiod 1, både höstterminen och vårterminen.
Kort om kursen
På den här kursen lär du dig hur centrala begrepp inom fasta tillståndets fysik kan användas för att modellera fysiska effekter. Du introduceras till kristallstruktur, gittersvängningar, bandstruktur och frielektronmodellen, ledare, halvledare och isolatorer.
Läs mer om kursen Fasta tillståndets fysik, FYSC23, på lärplattformen Canvas (på engelska)
Schema
Kommande schema för kursen Fasta tillståndets fysik, FYSC23, i schemaverktyget TimeEdit.
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Kursansvarig
Claudio Verdozzi
Universitetslektor
Kursen ges: höstterminen, kvartsfart.
Om kursen
I kursen ingår teori (3 högskolepoäng) och ett projektarbete (4,5 högskolepoäng). Syftet med teoridelen är att ge dig möjlighet att bekanta dig med genusvetenskapens terminologi, dess ämne och forskning. Under projektet är målet att ge dig möjlighet att undersöka någon del av din egen utbildning eller undervisning ur ett könsperspektiv.
Läs mer om kursen Genus i naturvetenskap och teknik, MNXB02, på lärplattformen Canvas (på engelska).
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Kursansvarig
Tomas Brage
Professor
Kursen ges: läsperiod 1, höstterminen.
Om kursen:
Kursen omfattar breda programmeringsaspekter som är väsentliga för naturvetare. Följande tas upp på kursen:
- Användning av ett UNIX-baserat operativsystem, till exempel Linux
- Översikt över användning av programmering i olika naturvetenskapliga områden(dataanalys, simulering et cetera)
- Översikt över vanliga programspråk, till exempel C++ och Java
- Grundläggande begrepp i objektorienterad programdesign
- Grundläggande programutvecklingsteknik med ett språk (C++), användning av standard programbyggnadsverktyg i en UNIX-baserad miljö, till exempel Linux (gmake, gcc)
- Praktiska övningar i dataanalys och simulering
- Grundläggande metoder för programutveckling i samarbete med andra
- Om distribuerad databehandling
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Kursansvarig
Oxana Smirnova
Universitetslektor
Kursen ges: läsperiod 1, höstterminen.
Kort om kursen
Kursens övergripande mål är att studenterna ska lära sig grunderna i den klassiska mekaniken med utgångspunkt från minsta verkans princip, med betoning på symmetrier och bevarandelagar, samt speciell relativitetsteori med betoning på relativistisk kinematik.
På kursen lär du dig hur man använder Lagrange-formalismen, får en introduktion till Hamilton-formalismen, användningen av begränsningar och Lagrange-multiplikatorer, en allmän behandling av tvåkroppsproblemet och Keplers lagar, Lorentztransformationer, fyra vektorer och relativistisk kinematik.
Kurssida i Canvas
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Kursplan
Kursansvarig
Malin Sjödahl
Universitetslektor
Kursen ges: höstterminen.
Om kursen
På kursen får du, som studerar kandidatprogrammet i fysik, teoretisk fysik eller astronomi och astrofysik, en grundläggande förståelse för hur fysik beskriver ljus och materia. Du arbetar med modeller inom mekanik, gaser, optik och växelverkan mellan atomer och ljus, och ser hur fysiken kan förklara fenomen i vardagen och i modern forskning.
Kursen kombinerar teori och praktik. I laborationer lär du dig att samla in och analysera data, göra enklare beräkningar och presentera resultat, bland annat med Python. Du får också en introduktion till laborationssäkerhet och akademisk hederlighet. Kursen kan endast sökas inom programmet.
Läs mer
Läs mer om kursen Ljus och materia, FYSA30, på Lunds universitets centrala webbsidor.
Kursansvariga lärare
Anna-Lena Sahlberg
Universitetslektor
Pablo Villanueva Perez
Universitetslektor
Kursen ges: läsperiod 1, höstterminen.
Om kursen
Kursen ger grundläggande kunskaper om tillverkning och karakterisering av halvledaranordningar på nanometerskalan. Fokus ligger på moderna material och bearbetningstekniker med nanoteknik som huvudtema. De flesta av processerna är allmänna och tillämpas i traditionell Si-baserad IC-teknik såväl som i avancerad III-V-teknik och MEMS / NEMS-tillverkning.
Läs mer om kursen Process- och komponentteknologi på lärplattformen Canvas (på engelska).
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Kursansvarig
Claes Thelander
Universitetslektor
Kursen ges: läsperiod 1, höstterminen.
Om kursen
På kursen lär du dig om olika typer av acceleratorer som används för att producera fotoner och neutroner för forskning.
Du får kunskap om hur fotoner genereras med starkt relativistiska elektronstrålar i kombination med specialmagneter, så kallade undulatorer. Du lär dig också hur neutroner produceras genom att låta en relativistisk protonstråle träffa ett mål.
Kursen ger dessutom en introduktion till experimentstationer, experimentella metoder och de forskningsområden där neutroner och fotoner används.
Läs mer om kursen Produktion av fotoner och neutroner MAXC21 på lärplattformen Canvas.
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Kursansvarig
Francesca Curbis
Universitetslektor
Kursen ges: läsperiod 1, höstterminen.
Om kursen
På kursen får du en introduktion till stjärnors astrofysik och universums mest fascinerande fenomen. Du lär dig vad stjärnor är, hur de bildas och utvecklas, samt hur astronomer använder teleskop för att studera dem. Kursen kombinerar teoretisk kunskap med praktiska moment inom observation.
Du får också insikt i hur stjärnors inre kan förstås med hjälp av grundläggande fysik och hur observationer kopplas till teoretiska modeller. Kursen behandlar även binära stjärnsystem och deras koppling till kompakta objekt som neutronstjärnor och svarta hål, samt fenomen som röntgen- och gammastrålning och gravitationsvågor.
Ansökan
Kursansvarig
Ross Church
Universitetslektor
Andra institutioner
Kursen ges på kvartsfart varje termin och är en distanskurs.
Om kursen
I den här kursen får du träna på att skriva korrekt och vårdad engelska inom akademiska genrer. Du får öva på att både reflektera över och producera akademiska texter samt jobba med praktisk grammatik anpassad för akademiskt skrivande. Dessutom lär du dig att hantera källor och referera till dem på rätt sätt.
Mer information
Grundläggande kurser – höstterminen, andra läsperioden
Kursen ges: läsperiod 2, höstterminen.
Om kursen
Denna tvärvetenskapliga kurs behandlar frågorna som rör liv i universum. Var kan det finnas liv? Måste det vara en planet som vår jord? Hur utvecklas liv på en planet? Hur extrema förhållanden klarar liv? Vi diskuterar dessa och liknande frågor ur fysikaliska, biologiska och sociala perspektiv.
I kursen tar vi också upp metoder för att upptäcka och utforska planeter kring andra stjärnor (exoplaneter) och sökandet efter intelligent liv i universum och möjliga filosofiska och andra konsekvenser av en sådan upptäckt.
Kurssida i Canvas
Kursansvarig
Jens Hoeijmakers
Biträdande universitetslektor
Kursen ges: läsperiod 2, vårterminen och höstterminen.
Om kursen
Kursens övergripande mål är att du ska lära sig grunderna i den elektromagnetiska fältteorin med utgångspunkt i Maxwells ekvationer och Lorentzkraften. På kursen lär du dig att tillämpa och lösa Maxwells ekvationer, den potentiella formuleringen, hur man behandlar polarisations- och magnetiseringsfenomen, energitransport, gränsförhållanden och elektromagnetiska vågor. Du lär dig också några grundläggande vektoranalyser och relaterade integrerade satser som behövs för att lösa elektromagnetiska problem.
Kurssida i Canvas
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Kursansvariga lärare
Korinna Zapp, höstterminen
Universitetslektor
Rikkert Frederix, vårterminen
Universitetslektor
Kursen ges: läsperiod 2, höstterminen.
Om kursen
På kursen får du en introduktion till galaxer och kosmologi – från Vintergatans stjärnor, stoft och materia till andra galaxer och universums storskaliga struktur. Du lär dig hur galaxer bildas, utvecklas och studeras.
Kursen ger även en översikt av universums ursprung och expansion, med exempel som mörk materia, Hubbles lag och kosmologisk bakgrundsstrålning, samt fenomen som aktiva galaxkärnor och kvasarer.
Kurssida i Canvas
Kursansvarig
Thomas Bensby
Professor
Kursen ges: läsperiod 2, höstterminen
Om kursen
Det här är en introduktionskurs i kvantmekanik. Först får du en kort historisk bakgrund och sedan diskuterar vi kvantteorins grundidéer och postulat. Därefter får du en introduktion till Schrödingers vågekvation och du får möjlighet att lära dig hur man löser det för potentialer i en dimension, såsom brunnar och barriärer. Detta följs av begrepp och formalism hos operatörer, observerbara och mätningar i kvantmekanik. Kursen avslutas med att diskutera kvantmodellen för en harmonisk oscillator och introducera väteatomen som ett grundläggande exempel på det som kallas för rund, tredimensionell kvantmekanik.
Läs mer om kursen Grundläggande kvantmekanik på lärplattformen Canvas (på engelska).
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Kursansvarig
Peter Samuelsson
Professor
Kursen ges: läsperiod 2, höstterminen.
Om kursen
Kursen avser att ge dig möjlighet att träna användningen av matematiska och numeriska metoder för att studera problem inom främst den klassiska fysiken. Speciellt behandlas den komplexa Fouriertransformen och differentialekvationer, med tillämpningar på olika system.
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Kursansvarig
Andreas Wacker
Professor
Grundläggande kurser – vårterminen, första läsperioden
Kursen ges: läsperiod 1, vårterminen
Kort om kursen
Detta är en kurs i atom- och molekylär fysik. Innan du påbörjar kursen är det viktigt att du förstår och kan använda Schrödinger-ekvationen. Vi börjar med teorin om vinkelmoment, för att fullt ut förstå kvantmekaniken i runda system som atomer. Vi undersöker teorin och spektra för en-, två- och många elektronjoner och diskuterar spektroskopi och andra tekniker som används för att undersöka dem.
Vi diskuterar också bindning och struktur av molekyler och moderna tillämpningar av atom- och molekylär fysik - till exempel Boose-Einstein kondensat och synkrotronstrålningsbaserad forskning.
Läs mer om kursen Atom- och molekylfysik, FYSB24, på lärplattformen Canvas (på engelska).
Schema
Senaste schema för kursen Atom- och molekylfysik, FYSB24, i schemaverktyget TimeEdit.
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Kursansvarig
Tomas Brage
Professor
Kursen ges: läsperiod 1, vårterminen.
Om kursen
Kursens syfte är att behandla grundläggande frågor om vad vetenskap och den vetenskapliga metoden är; vad som skiljer god och riktig vetenskap från pseudovetenskap, från charlataneri och fusk; förhållandet mellan tro och vetande, religion och naturvetenskap; antropocentricitet och genusperspektiv inom naturvetenskap; och naturvetenskapens samhörighet med andra skapande verksamheter som målning, skulptur och komposition.
Läs mer
Läs mer om kursen Den vetenskapliga metoden, MNXA19, på lärplattformen Canvas (på engelska).
Kursansvarig
Leif Lönnblad
Professor
Kursen ges: läsperiod 1, vårterminen.
Kort om kursen
På den här kursen får du en ökad förståelse av fysikaliska begrepp, erfarenhetslagar och teorier med inriktning mot energi och energiförsörjning. Vidare blir du tränad modelltänkande, problemlösning och experimentell metodik.
Kursen ges på svenska.
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Kursansvarig
Elias Kristensson
Biträdande universitetslektor
Kursen ges: läsperiod 1, både höstterminen och vårterminen.
Kort om kursen
På den här kursen lär du dig hur centrala begrepp inom fasta tillståndets fysik kan användas för att modellera fysiska effekter. Du introduceras till kristallstruktur, gittersvängningar, bandstruktur och frielektronmodellen, ledare, halvledare och isolatorer.
Läs mer om kursen Fasta tillståndets fysik, FYSC23, på lärplattformen Canvas (på engelska)
Schema
Senaste schema för kursen Fasta tillståndets fysik, FYSC23, i schemaverktyget TimeEdit.
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Kursansvarig
Claudio Verdozzi
Universitetslektor
Kursen ges på kvartsfart under hela vårterminen.
Om kursen
Kursen syftar till att studenten, efter avslutad kurs, ska ha tillägnat sig en introduktion till ett genusperspektiv på fysik med ett fokus på universitetsnivåns forskning och utbildning.
Läs mer om kursen Fysik och genus, MNXB03, på lärplattformen Canvas (på engelska).
Ansökan
Kursansvarig
Tomas Brage
Professor
Kursen ges: läsperiod 1, vårterminen
Kort om kursen
Kursen ger en introduktion till termodynamikens huvudsatser och deras innebörd. Särskild vikt fästs vid de centrala begreppen jämvikt, entropi och statistisk vikt.
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Huvudlärare
Erik van Loon
Biträdande universitetslektor
Kursen ges: läsperiod 1, vårterminen.
Om kursen
På kursen får du en introduktion till hur ljus skapas, sprids och påverkas i stjärnors atmosfärer. Du lär dig om de fysikaliska processer som styr strålning och hur astronomer använder observationer för att studera stjärnor.
Du får också insikt i hur strålning transporteras genom stjärnors atmosfärer och hur spektrallinjer används för att bestämma egenskaper som temperatur, gravitation och kemisk sammansättning.
Kurssida i Canvas
Kursansvarig
Nils Ryde
Professor
Kursen ges på kvartsfart, första läsperioden, vårterminen.
Om kursen
Den här kursen ger dig en grundläggande förståelse för astronomi. Du lär dig om stjärnhimlens rörelser, tidsbegrepp och hur teleskop och observationsmetoder fungerar. Vi går igenom hur man mäter stjärnornas avstånd och deras rörelser i rymden. Du utforskar solsystemet och solens egenskaper, stjärnornas livscykel, Vintergatan och andra galaxer, samt universums övergripande egenskaper.
Kursen är en X-kurs och ges på engelska.
Läs mer om kursen MNXA31 på Canvas (text på engelska).
Kursansvarig
Nils Ryde
Professor
Grundläggande kurser – vårterminen, andra läsperioden
Kursen ges: läsperiod 2, både vårterminen och höstterminen.
Om kursen
Kursens övergripande mål är att du ska lära sig grunderna i den elektromagnetiska fältteorin med utgångspunkt i Maxwells ekvationer och Lorentzkraften. På kursen lär du dig att tillämpa och lösa Maxwells ekvationer, den potentiella formuleringen, hur man behandlar polarisations- och magnetiseringsfenomen, energitransport, gränsförhållanden och elektromagnetiska vågor. Du lär dig också några grundläggande vektoranalyser och relaterade integrerade satser som behövs för att lösa elektromagnetiska problem.
Kurssida i Canvas
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Kursansvariga lärare
Korinna Zapp, höstterminen
Universitetslektor
Rikkert Frederix, vårterminen
Universitetslektor
Kursen ges: läsperiod 2, vårterminen.
Om kursen
Kursen täcker grundläggande vektoranalys och fluiddynamik, med fokus på storskaliga system och flöden i roterande system. Exempel och tillämpningar hämtas företrädesvis från oceanografi, meteorologi och astronomi.
Kurssida i Canvas
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Kursplan
Kursplan för Fluiddynamik, FYTA14 på Lunds universitets centrala webbplats
Huvudlärare
Oscar Agertz
Universitetslektor
Kursen ges: läsperiod 2, vårterminen.
Om kursen
Varför bör man studera förbränning? Ett skäl är att det en viktig energikälla i världen då mer än 85% av all energianvändning har sitt ursprung I förbränning och att energibehovet ökar med 3% per år. Ett annat skäl är att kunskaper i förbränning är viktiga för framtidens ingenjörer för att kunna effektivisera förbränningsprocesser och utveckla dem så att de ger lägre utsläpp av skadliga föroreningar som till exempel kolväten, NOx, dioxiner och sot.
Forskning på nya förnyelsebara bränslen möjliggör en övergång till ett framtida hållbart samhälle. Kursen ger de grundläggande betingelserna för förbränningsfenomen, och inkluderar bland annat termodynamik, kemisk kinetik, självantändningsprocesser, flammors struktur, värme- och masstransport, och hur luftburna föroreningar bildas vid förbränning. Med detta som grund skapas en förståelse för hur energi- och miljöproblem är relaterade till förbränning i praktiska förbränningssystem.
Läs mer om kursen Grundläggande förbränning på lärplattformen Canvas (på engelska).
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Kursansvarig
Alexander Konnov
Professor
Kursen ges: läsperiod 2, vårterminen
Om kursen
Kursen utvecklar en förståelse för atomkärnan, baserat på makroskopiska och mikroskopiska modeller. Under kursen lär vi oss att bedöma användbarhet och begränsningar hos de olika modeller som används för att beskriva de många aspekterna av atomkärnor, samt deras excitationer och sönderfall.
Vi går igenom generella kvantmekaniska begrepp och applicerar dem i kärnfysiken. Den experimentella delen av kursen hjälper dig att förstå hur radioaktiv strålning uppstår, hur den växelverkar med materia och hur den kan detekteras, samt dess relevans i vetenskap och samhälle. Denna del av kursen stöds av föreläsningar om pågående forskning inom grundläggande eller tillämpad kärnfysik.
Läs mer om kursen Kärnfysik, FYSC22, på lärplattformen Canvas (på engelska).
Schema
Senaste schema för kursen Kärnfysik, FYSC22, i schemaverktyget TimeEdit.
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Huvudlärare
Luis Sarmiento Pico
Universitetslektor
Kursen ges: läsperiod 2, vårterminen
Om kursen
Vilka är materiens grundläggande beståndsdelar och vilka krafter verkar på dem? I det vetenskapliga forskningsämnet partikelfysik behandlar vi de grundläggande principerna för vår värld och hur materiens grundläggande beståndsdelar interagerar med varandra för att producera den värld vi ser. Denna förståelse formuleras matematiskt i teorin som kallas standardmodellen. I denna kurs får du en introduktion till beståndsdelarna och krafterna i standardmodellen.
Den experimentella aspekten av kursen täcker både de tekniska principerna för stora acceleratorer, såsom 27 kilometers-omkretsen Large Hadron Collider, LHC, vid CERN, och detektorteknikerna i experimenten som mäter partiklarna som produceras i kollisionerna som produceras av acceleratorn.
Slutligen förs teori och experiment samman i diskussionen om möjliga förlängningar av standardmodellen, såsom kandidater för mörk materia och supersymmetriska partiklar, och de experimentella tekniker som används för att söka efter dem.
Det övergripande målet för kursen är att ge ett brett perspektiv på forskningsfältet och att lyfta fram några överraskande och spännande aspekter av partikelfysik som antimateria, neutrino-svängningar, kvarkinslutning och Higgs-mekanismen. I slutet av kursen är det möjligt att besöka det internationella partikelfysiklaboratoriet DESY i Hamburg. Besöket kommer att vägledas av forskare som arbetar på laboratoriet och visar några verkliga exempel på partikelfysikforskning.
Ansökan
Under antagningsperioden kan du söka kursen direkt från den svenska kurspresentationen, via länken nedan.
Kursansvarig
Christian Bierlich
Forskare
Examensarbete och praktikkurser
Kursen ges: både höstterminen och vårterminen.
Om kursen
Detta är kursen som innehåller vårt kandidatexamensarbete. Kursen är reserverad för programstudenter inom fysikområdet. Kursen läses på halvfart under hela terminen.
Du väljer i samråd med handledare och examinator en självständig examensuppgift som omfattar 15 högskolepoäng. Uppgiften kan vara experimentell eller teoretisk. Uppgiften kan antingen anknyta till aktuella vetenskapliga projekt vid institutionen, eller till problemställningar inom ämnesområdet vid företag eller andra institutioner inom eller utom universitetet. Om arbetet utförs utanför institutionen ska det även finnas en handledare på institutionen.
Villkor
För att på börja ditt examensarbete måste du:
- Upprätta en plan för examensprojektet tillsammans med din handledare.
- Lämna in din undertecknade plan till institutionens samordnare för examensarbeten.
Ansök till kursen
Kurssida i Canvas
Frågor
Vår koordinator för examensarbeten svarar på alla frågor om examensarbeten och praktik inom ramen för fysiska institutionens utbildningar.
Oxana Smirnova
email: diploma_office [at] fysik [dot] lu [dot] se (diploma_office[at]fysik[dot]lu[dot]se)
Kursen ges: både höstterminen och vårterminen.
Kort om kursen
Kursen ersätter FYSB06.
Kurssida i Canvas
Frågor
Vår koordinator för examensarbeten svarar på alla frågor om examensarbeten och praktik inom ramen för Fysiska institutionens utbildningar.
Oxana Smirnova
diploma_office [at] fysik [dot] lu [dot] se (diploma_office[at]fysik[dot]lu[dot]se)