Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Två Lundaforskare får sammanlagt 48 miljoner från Europeiska forskningsrådet

Ville Maisi och Martin Bech. Foto: Kennet Ruona/Till Dreier
Ville Maisi och Martin Bech har tilldelats det prestigefyllda anslaget ERC Consolidator Grant. Foto: Kennet Ruona/Till Dreier

Ville Maisi och Martin Bech har tilldelats det prestigefyllda anslaget ERC Consolidator Grant. Under fem år ska de båda forskarna driva projekt inom detektering av mikrovågor och röntgenmikroskopi.

Ville Maisi, universitetslektor i Fasta tillståndets fysik vid LTH och forskare inom NanoLund, får 28 miljoner kronor för sitt projekt som handlar om att bygga mikrovågsdetektorer. De flesta associerar kanske mikrovågor till den lilla ugnen som värmer färdigrätter i många människors kök. Men mikrovågsfotoner inom kvantteknologin är användbara inom helt andra områden. Inom projektet ska ultrakänsliga mikrovågsdetektorer utformas. Dessa sensorer kan mäta och beräkna mikrovågsfotoner – beräkningar som kan ge nya insikter om hur mätprocesser fungerar i mikroskopiska system.

Ville Maisi berättar att mikrovågsfotoner är svåra att detektera på grund av sin minimala energi, men de spelar en stor roll inom merparten av det fasta tillståndets fysik som används inom kvantteknologin, exempelvis i supraledande kvantbitar och kvantsensorer baserad på halvledare.

– Den traditionella teknologin kan inte lösa vissa beräkningar eller tillföra tillräckligt känsliga sensorer för de mest krävande mätningarna. Detekteringen av mikrovågsfotoner öppnar nu upp för nya användningsområden inom kvantteknologin genom att detektorerna har förbättrad känslighet och ny funktionalitet, säger Ville Maisi.

En av förhoppningarna inom projektet är att öka kunskapen om vårt universum.

– Kanske vi kommer kunna slå fast vad som är mörk materia, vilket är ett av de största mysterierna i vårt universum för närvarande, säger han.

Ska utveckla modernt labb för röntgenmikroskopi

Martin Bech, lektor i medicinsk strålningsfysik, tilldelas 20 miljoner kronor för sitt projekt som syftar till att skapa ett modernt laboratorium för röntgenmikroskopi i Lund. De senaste tio åren har röntgenmikroskopin vunnit mark i forskarvärlden. Till skillnad från vanlig ljus- och elektronmikroskopi kan man med röntgenmikroskopin få fram 3D-bilder. Metoden, som bland annat används inom den medicinska forskningen, gör det möjligt att ta fram tredimensionella bilder av exempelvis mänsklig vävnad. Något som exempelvis kan göra det lättare att detaljstudera hur celler ser ut och förhåller sig till varandra.

– Det känns fantastiskt. Nu kan vi uppdatera vårt befintliga labb genom att köpa in en så kallad hybridpixeldetektor och sjösätta en rad nya studier, säger Martin Bech.

Kontrastrika 3D-bilder ger forskarna en betydligt bättre detaljkunskap om hur vävnad ser ut på mikronivå. Denna kunskap kan användas till en mängd ändamål, bland annat att ta fram nya läkemedel och behandlingar av sjukdomar. Tidigare har Martin Bech och hans kollegor bedrivit sina forskningsprojekt på synkrotronljusanläggningar i Europa. Tack vare anslaget kommer det att bli möjligt att göra liknande undersökningar, inom ett flertal discipliner, i Lund.

– I ett av projekten samarbetar jag med Karin Tran Lundmark som är hjärt- och lungforskare och undersöker hur blodkärl är förbundna i lungvävnad, säger han.

I år får 321 forskare ERC Consolidator Grant. Tolv forskare ska genomföra sina projekt vid svenska lärosäten. Bidraget, som finansieras av EU-programmet Horizon Europe, riktar sig till forskare som disputerade för 7–12 år sedan. Totalt delar Europeiska forskningsrådet ut 657 miljoner euro.